Varför upphör utbrott av granbarkborre?

Syftet med projektet är att klargöra vilka som är de viktigaste processerna som gör att utbrott av granbarkborre upphör. En ökad förståelse av detta kan ge möjlighet till effektivare motåtgärder och till bättre riskbedömningar för framtida skador.

Skogsbruket är av stor ekonomisk betydelse och dessutom viktigt för Sveriges strategi att på sikt bli koldioxidneutralt. Ett hot mot skogsbruket är den pågående klimatförändringen som kan leda till ökade skador orsakade av granbarkborren.

Ett exempel på detta är det nu pågående utbrottet som startade som ett resultat av att den extremt varma och torra sommaren 2018 satte ned granarnas försvarsförmåga. Under de tre första åren av detta utbrott har granbarkborren dödat 17 miljoner m3 granskog. Detta kan jämföras med att drygt 11 miljoner m3 dödats totalt under de fem tidigare utbrotten från 1961 och framåt.

I ett allt varmare klimat kommer risken för upprepningar av 2018 års sommar att öka. Det är därför viktigt att vi utnyttjar det nu pågående utbrottet i forskningen för att lära oss mer om granbarkborren. Syftet med projektet är att klargöra vilka som är de viktigaste processerna som gör att utbrott av granbarkborre upphör. En ökad förståelse av detta kan ge möjlighet till effektivare motåtgärder och till bättre riskbedömningar för framtida skador.

På kort sikt kan man modifiera bekämpningsmetoder så att man förstärker de faktorer som är negativa för granbarkborren, eller åtminstone undviker att motverka dem. På längre sikt kan man försöka uppnå samma sak genom att anpassa skogsskötseln. Om man t.ex. kan visa att granbarkborrens fiender och/eller konkurrenter spelar stor roll för att utbrott upphör så blir incitamentet större att gynna dessa. På kort sikt kan resultaten dessutom användas för scenarier över hur mycket skog som riskerar att dödas under 2022 och på lång sikt för risken för skador i ett varmare klimat.

Metodiken är att analysera barkprov från granbarkborredödade träd för granbarkborrens förökningsframgång och angreppstäthet, förekomst av konkurrerande arter och naturliga fiender. Projektet genomförs i Småland hösten 2021 där sådana data redan samlats in under 2018 – 2020.