Lägre skatt för äldre skogsägare

Skogsägare som är äldre än 65 år kan sänka skatten betydligt genom att kombinera jobbskatteavdraget med de låga, eller inga, sociala avgifter som nu gäller för den som fyllt 65 år.

Avdraget är en skattereduktion för arbetsinkomster, det vill säga i princip inkomst av tjänst och inkomst av aktiv näringsverksamhet. Inkomst av passiv näringsverksamhet berättigar alltså inte till någon skattereduktion. Inte heller pensionsinkomster utgör grund för denna typ av skattereduktion.

Antag att arbetsinkomsten är 250 000 kronor och att kommunalskatten är 32 procent. Jobbskatteavdraget uppgår då till 17 228 kronor. Detta belopp är en direkt skattereduktion och inte någon avdragsgill post i deklarationen.

För den som har fyllt 65 år vid årets ingång blir skattereduktionen högre. Tanken är att stimulera den äldre arbetskraften till fortsatta insatser på arbetsmarknaden och som enskilda näringsidkare. Antag att pensionen uppgår till 150 000 kronor och arbetsinkomsten till 100 000 kronor.

Pensionsinkomsten ger inget jobbskatteavdrag. Arbetsinkomsten på 100 000 kronor ger däremot en skattereduktion på 20 000 kronor.

Egenavgifterna uppgår för den aktive näringsidkaren till 29,71 procent för första halvåret 2010 och 28,97 procent för perioden 1/7–31/12. Detta gäller om man är född 1945–1983.

Från och med 2010 kan ”den aktive” få en nedsättning av egenavgifterna som uppgår till fem procent av avgiftsunderlaget i intervallet 40 000–200 000 kr.

Den aktive näringsidkaren som har fyllt 65 år vid ingången av 2010 betalar endast en ålderspensionsavgift på 10,21 procent. Ännu bättre blir det om man är född före 1938. Då utgår inte några sociala avgifter alls.

För den passive skogsägaren uppgår de sociala avgifterna till 24,26 procent för 2010 oavsett ålder.

Kombinationen jobbskatteavdrag och låga/inga sociala avgifter kan innebära låga marginaleffekter på skogsinkomsterna för den skogsägare som uppfyller kriterierna och som beskattar inkomsterna från skogen som aktiv näringsverksamhet. Ofta är marginaleffekten lägre än den kapitalskattesats på 30 procent som gäller vid positiv räntefördelning. Detta innebär att den aktive näringsidkaren kan deklarera skogsnettot som inkomst av näringsverksamhet och spara motsvarande utrymme för räntefördelning. Detta kan sedan överlåtas till nästa generation i samband med ett generationsskifte.

Den låga marginaleffekten kan även utnyttjas till att återföra periodiserings- och expansionsfonder till en låg skattekostnad. Man skattar av de återförda fonderna i inkomstslaget näringsverksamhet, sparar fördelningsbeloppet och för över detta till nästa generation. Många skogsägare har avsättningar som tynger underlaget för räntefördelning.

Genom att återföra avsättningarna enligt ovan skapar man förutsättningar för att restaurera fördelningsunderlaget.

För aktiva skogsägare som är födda 1938–1944 ger kombinationen jobbskatteavdrag och sänkta socialavgifter upphov till intressanta effekter. Antag att pensionsinkomsten är 100 000 kr och nettointäkten i näringsverksamheten 50 000 kr. Skatter och avgifter på skogsintäkten stannar på cirka 10 000 kr, vilket innebär en marginaleffekt på 20 procent. Om skogsintäkten uppgår till 100 000 kr blir marginaleffekten 20,8 procent. Är inkomsten av aktiv näringsverksamhet 200 000 kr kommer 27,7 procent att gå bort i skatter och avgifter.

För den skogsägare som är född före 1938 blir ovanstående förfarande ännu gynnsammare. En inkomst av näringsverksamhet på 50 000 kronor i kombination med en pension på 100 000 kronor ger en marginalbeskattning av skogsinkomsten på 12 procent. Om skogsnettot är 100 000 försvinner drygt 13 procent skatt. Skattebortfallet blir 21,6 procent vid en näringsinkomst på 200 000 kronor.

TEXT: Ingvar Nilsson