Genombrott med inversplog

Skogssällskapet satsar 700 000 kronor på att utveckla en inversplog. Att metoden skapar en perfekt miljö för plantan har man vetat i minst 20 år. Men först nu finns tekniken.

– Jag vill poängtera att det är en testutrustning ... jag undrar om vi inte ska ställa om bladet lite...

Lars-Göran Sundblad sjunker ned över det blå plogbladet från Fiskars och tiltar det mot marken. Målet är perfektion. Men redan nu fungerar inversplogen riktigt bra.

Det är egentligen semester. Solen steker på hygget utanför Sävar i Västerbotten där Skogforsks Lars-Göran Sundblad, John Clausén och Mikael Andersson testar sin uppfinning för kontinuerlig inversmarkberedning – inversplogen. Mikael är inte med i dag, men John har just kört en uppvisning med Skogforsks egen testrigg, en begagnad skotare som de håller vid liv ute i maskinhallen.

– Det började med att jag såg ett fruktansvärt fult hygge, säger Lars-Göran Sundblad. Någon hade hårdkört en harv på en mager sandhed med två centimeter humus och förvandlat alltihop till kaos. Ingen reklam för skogsbruket direkt. Jag tänkte att det måste gå att göra skonsammare och smartare.

Det gick. Egentligen ser det inte så svårt ut. De har placerat en liten jordbruksplog framför skotarens framhjul. Plogen vänder upp en mineraljordstäckt marksträng som trycks tillbaka upp-och-ned i fåran av skotarens framhjul. När sedan också det bakre hjulet passerat ser markberedningen ut som ett grunt hjulspår – och efter något år ser man knappt att hygget är markberett.

Idealisk metod

Mineraljorden, som vänts upp ur marken och täcker spårets yta, skyddar plantan mot snytbaggar och vegetation. Men när man gräver i spåret kommer ett mörkt skikt fram – det nedvända marktäcket, humusen som mineraliseras till lättillgänglig näring. Nere i marken finns också fukt åt plantans känsliga rotsystem.

För inversplogen är inte bara diskret. Inversmarkberedning skapar en närmast idealisk miljö för plantan. Men metoden har inte använts eftersom tekniken saknats.

– Visst fungerar det också med högläggare och harvar. Men på huvuddelen av den svenska skogsmarken är inversmarkberedning bäst om man ser till överlevnad, tillväxt och miljöhänsyn, säger Lars- Göran Sundblad.

Arbetet fortsätter

Nu fortsätter utvecklingen. Plogen ska finslipas. Tekniken som tiltar upp plogen när den stöter emot stubbar och stenar måste fixas. Prestation, biologiska resultat och miljöeffekter måste utvärderas. Dessutom är plogen bara en del av hela projektet.

– Vi har redan fått fram ett billigt inversaggregat för grävare – ”Karl-Oskar” – som lämpar sig för mindre hyggen och främst används i södra Sverige, säger Lars-Göran Sundblad. En annan idé som vi testat är att använda två tandemmonterade harvtallrikar, men det har visat sig svårt att få upp mineraljorden på ytan med den tekniken.

TEXT: Sverker Johansson