Ökad tillväxt - men till vilket pris?

Varmare klimat medför risker för skogsbruket. Skogsstyrelsens klimatspecialist, Hillevi Eriksson, ger skogsägarna råd om hur de kan minimera och förebygga de negativa effekterna av ett varmare klimat.

Betesskador, körskador, stormfällningar, insektsangrepp och torrperioder som ger större brandrisk kommer sannolikt att öka på grund av den globala uppvärmningen. Den stora skogsbranden i somras blev säkert en väckarklocka för många markägare; att den blev så omfattande beror delvis på sommarens extrema torka, som troligtvis är ett resultat av ett förändrat klimat. Även orkanerna Gudrun och Per, och flera andra stormar, kan enligt Hillevi Eriksson kopplas till den globala uppvärmningen.

Mycket talar, enligt Hillevi Eriksson, för att uppvärmningen, och därmed klimatförändringarna, kommer att fortsätta om inget görs åt de koldioxidutsläpp människan orsakar. Skogarna i världen kommer att påverkas på olika sätt, och Sverige är inte undantaget; även här kommer förutsättningarna för skogen att förändras.

Nya utmaningar för skogsbruket

En del sticker huvudet i sanden och säger att det inte berör dem, eller att det ligger så långt fram i tiden att det inte är något att bekymra sig för, men för den som bedriver skogsbruk är den förväntade utvecklingen på 30–40 års sikt och längre rimligen intressant och viktig. Skogen och skogsbruket kan få det tuffare på flera sätt om man inte arbetar strategiskt för att minimera riskerna.

– Den skog som planteras nu kommer att växa i ett förändrat klimat. Speciellt i södra Sverige blir kombinationen av klimat och naturgeografi av ett slag som i dag inte finns någonstans i Europa, säger Hillevi Eriksson, klimatspecialist på Skogsstyrelsen.

Den skog som planteras nu kommer att växa i ett varmare och förändrat klimat.

– Redan nu märks klimatförändringen i statistiken. Åren 1990–2012 var det en grad varmare i snitt än åren 1960–90. Det är som att hela landet flyttat 15–20 mil söderut. Risken för sommartorka, och därmed också brandrisken, kommer att fortsätta öka i vissa delar av landet. Säsongen för skogsbränder kan i södra Sverige förlängas från en till tre månader, menar Hillevi Eriksson.

Skogsbruket kommer enligt Hillevi Eriksson att ställas inför nya utmaningar; milda, fuktiga vintrar ger högre grundvattennivå och mindre tjäle, vilket ger sämre rotstabilitet. I kombination med hårda vindar ger det en ökad risk för stormfällningar.

Risk för skadeangrepp ökar

Klövvilt, som älg och rådjur, överlever i större utsträckning om det blir mildare vintrar med mindre snö. Det kan ytterligare öka de redan stora betesskadorna på tall och lövträd.

– Om betesskadorna på plantor blir större ökar risken för ensidig granföryngring. Gran kommer då i större omfattning att planteras på mark lämplig för tall, och det leder till ännu mer problem. Sammantaget riskerar den nuvarande alltför ensidiga satsningen på gran i södra Sverige att förstärkas av ett förändrat klimat, säger Hillevi Eriksson.

– Ett annat bekymmer är att risken för skadeangrepp från insekter och svampar sannolikt ökar. 10 till 15 nya arter av skadeinsekter har kommit in i Sverige de senaste decennierna. Granbarkborren är ett exempel på en insekt som förökar sig bättre i ett varmare klimat och därmed skulle kunna hinna med ytterligare en generation under en säsong. Även problem med exempelvis rotröta, snytbagge och barrskogsnunna riskerar att öka, menar Hillevi Eriksson.

Körskador är ett stort problem redan i dag, och mildare vintrar med mindre tjäldjup gör inte saken bättre. Förmodligen kommer även nederbörden, i form av regn, att öka, vilket ger blötare marker och svårare drivningsförhållanden.

Teckna bra försäkringar

Med varmare klimat följer förstås även ett antal positiva effekter. Tillväxten i skogen förbättras genom längre växtsäsonger, med ökad virkesproduktion som följd. Förutsättningarna blir också bättre för att fler trädslag ska etablera sig längre norrut.

Eftersom ingen med säkerhet vet något om framtiden är det svårt att göra en analys där hot och möjligheter ställs mot varandra. Men ett sätt för skogsägaren att gardera sig mot klimatförändringarnas effekter är sannolikt att teckna bra försäkringar. Här har försäkringsbolagen ett ansvar att se över och uppdatera sitt produktutbud.

– Skogsägarna kan också sprida och minska riskerna genom ambitiösare föryngring av fler trädslag samt genom ökad trädslagsblandning inom bestånden. Blandskogar kan vara mindre känsliga för stormar och har större motståndskraft mot skadeangrepp. Vidare bör skogsägarna utveckla planering och teknik för drivning som minimerar risken för körskador och använda biologisk bekämpning av rotröta i större utsträckning, säger Hillevi Eriksson.

TEXT: Stefan Hällberg