Skogsindex: En splittrad marknad

Skogsindex sommaren 2016Förstora bilden

Klicka på bilden för att se en förstoring. Illustration: Gösta Lindwall.

Marknaden är splittrad med virkespriser som står still, och fastighetspriser som stiger från Mälardalen och söderut. Om något ska ändra bilden så är det sannolikt faktorer i omvärlden, som blivande president Trumps handels- och importpolitik och EU:s inre marknad och eventuellt stigande räntor, menar Skogssällskapets fastighetsexpert Ulrik Abelson.

Ulrik Abelson

Ulrik Abelson

Priserna på virkes­marknaden och priserna på skogs­fastigheter bestämmer Skogsindex. Och just nu står virkesmarknaden stilla med oförändrade nivåer, medan fastighets­marknaden från Mälar­dalen och söderut pekar svagt uppåt. Det är bilden i korthet så som Skogssällskapets fastighetskonsult Ulrik Abelson ser den.

Inte särskilt förvånande – och som vanligt – går bra objekt snabbt. Efter sådana är efterfrågan god, och priserna ofta i nivå med, eller bättre, än säljarnas förväntningar. Udda objekt, objekt med sämre arrondering, mindre gynnsam åldersfördelning och liknande kan ta lång tid att sälja.

– Som alltid är det också större efterfrågan och högre priser nära de större städerna, säger Ulrik Abelson. I djupaste Småland och i Norrlands inland är marknaden mera trög.

Köparna testar säljarnas priskänslighet

Trots god efterfrågan och höga priser i stora delar av landet, menar Ulrik Abelson att marknaden är splittrad.

– Ja splittrad, och i vissa regioner känns den tunn. Köpare finns, men inte fler än två, upp till fem på de bra objekten. På sämre objekt är det färre spekulanter, och då säljs ibland fastigheter under utropspris. Generellt tror jag att köparna i dag testar säljarnas priskänslighet mer.

Nära grannar – som redan äger skog – är de som oftast köper fastigheter som är till salu. Så har det varit länge, och så är det alltjämt. Sannolikt är detta en förklaring till statistiken att antalet skogsfastigheter har minskat med drygt 6000 i Sverige mellan 1990 och 2010.

– Nya ägare, som tidigare inte äger skog, tillkommer förstås. Ofta är dessa kapitalstarka personer som ser fördelar med att investera i skog. De vill sprida och minska sina risker – och på köpet förverkliga drömmen om egen skog. Skogen på en normal fastighet har också en tillväxt, det vill säga en avkastning, som är betydligt högre än räntan på ett sparkonto i banken.

Den globala ekonomin påverkar utvecklingen

Ulrik Abelsons bedömning är att den marknad vi nu har, kommer att vara relativt stabil den närmsta tiden. Den inhemska ekonomiska utvecklingen, liksom ränteläget kan påverka uppåt eller nedåt. Men det som framför allt kan ändra svenska fastighetspriser, svensk virkesexport och svenska virkespriser är hur den globala ekonomin utvecklas.

– Hur världsekonomin kommer att utvecklas är det väl ingen som vet just nu. Frågetecknen är många. Svensk skogsindustri säljer mycket till Nordamerika och Europa; hur kommer Donald Trumps politik att påverka internationella handelsavtal och USA:s importtullar? Hur kommer EU:s inre marknad att utvecklas?

– Vad som än händer kommer det att påverka svensk export, och i förlängningen svenska virkespriser och priserna på skogsfastigheter.

TEXT: Bosse Jönsson

Det här är Skogsindex

Skogssällskapets index bygger på aktuell prisrapportering från hela landet. Genom att dividera marknadspris för en skogsfastighet med avkastningsvärdet för virket får man en kvot som kan användas i jämförelse med andra fastigheter. Låg kvot innebär att du får mycket skog för pengarna, hög kvot betyder att du betalar för annat än virke (närhet till storstad, bra jakt, exploateringsmöjligheter etcetera).

Aktuell uppdatering av Skogsindex hittar du alltid här på webben under taggen Skogsindex.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.