Psykologin bakom granifieringen: Därför väljer vi granen framför tallen

Illustration: Fanny Lundstedt

Varför väljer så många skogsägare granen framför andra trädslag?

Vilka nutida förklaringar ligger bakom den ökade granifieringen i Sverige? Vi har hittat svaren i viltbetet och ekonomin – men även i människans vanebeteenden och normer.

Att granen är väldigt konkurrenskraftig har varit avgörande för dess etablering i det svenska skogslandskapet – från norr till söder. Detta kan däremot inte ensamt förklara den ökade granifieringen av Sverige i modern tid. Här måste vi se att det finns flera faktorer som spelar in.

En faktor som ofta förs fram som skäl till ”granifieringsprocessen” är att industrin länge har efterfrågat gran och erbjudit bra massavedspriser. Att det i många fall är volym som betalar sig, och att gran växer väldigt bra på lämpliga marker, är troligen också en viktig förklaring.

Viltbetet har lett till mer gran

Märtha Wallgren, Skogforsk

Märtha Wallgren. Foto: Skogforsk

En annan faktor, som också är den mest vedertagna, är det höga betestrycket. Märtha Wallgren som är forskare i viltekologi vid Skogforsk berättar att viltbetet har gjort att många skogsägare väljer gran framför tall.

– Skogsägare är helt enkelt rädda för att sätta tall, framför allt i södra Sverige. Det beror på att tall är smakligare och betas i högre grad än gran. Är man skogsägare och vill föryngra sitt bestånd kan det därför kännas ologiskt att satsa på tall när man vet att risken är hög att plantorna blir uppätna, det är som att kasta pengarna i sjön.

Vanebeteenden och normer efter stormen Gudrun

Rolf Lidskog. Foto: Örebro universitet

Rolf Lidskog. Foto: Örebro universitet

Det finns också en annan aspekt som är värd att titta närmare på, nämligen vanebeteenden och normer, något som sociologen Rolf Lidskog har studerat efter stormen Gudrun 2005. Det som hände då var att 75 miljoner kubikmeter skog blåste ned i Kronobergs län – en hel årsavverkning på nationell nivå. Konsekvenserna var förödande både ekonomiskt och känslomässigt – fastigheter som ägts i generationer förstördes över en natt.

Vi människor fattar även beslut baserat på vad vi tror att andra gör.

Rolf Lidskog berättar att det vid den här tidpunkten talades i ordalag som: ”aldrig mera gran” och att Skogsstyrelsen rådde de stormdrabbade att sätta lövträd i stället för gran eftersom de är betydligt mer stormtåliga. Det utgick även ett högre bidrag för skogsägare som valde att plantera lövträd. Detta för att kunna täcka vissa kostnader, exempelvis stängsel för att skydda mot viltbetning.

95 procent planterade gran

Resultatet är därför intressant att analysera: 95 procent av skogsägarna valde ändå att plantera gran igen. Hur kan det komma sig?

– Utifrån sett är det alltid lätt att säga vad som är rationellt. Men när det gäller en själv, den enskilda skogsägaren, är det alltid många fler faktorer som spelar in, säger Rolf Lidskog.

Förklaringen ligger kort och gott i att människan är en väldigt komplex varelse och att det alltid finns många olika faktorer som spelar in när vi fattar beslut.

– Det externa synsättet är inte felaktigt, däremot är det ensidigt, och det blir ofta fel om vi endast resonerar utifrån en enda faktor. I det här fallet var det många aspekter som spelade in i beslutet, berättar Rolf Lidskog. Erfarenhet var en av dem:

– Lövskogsskötsel var helt nytt för de flesta. Därför var det, sett utifrån läget, mer rationellt att välja det man var kunnig inom, nämligen gran. Här hade man bra kunskap om ekonomin och skogsskötseln, säger han.

Trygghetsorienterade efter en katastrof

En annan viktig slutsats efter stormen Gudrun är att många tittade på vad de andra skogsägarna gjorde: om andra valde gran stärkte det beslutet att själv satsa på gran.

Ytterligare en aspekt är vad som inom sociologin kallas för deskriptiva sociala normer.

– Vi människor baserar inte bara beslut på vad andra gör, vi fattar även beslut baserat på vad vi tror att andra gör. Om jag tror att de andra skogsägarna i området planterar gran verkar det ju vettigt att även jag gör det. Detta i sin tur blir en stark spiral och en självuppfyllande profetia.

Rolf Lidskog tillägger att vi efter en storm eller katastrof inte alltid är som mest förändringsbenägna.

– Man måste förstå att vi i vissa fall är mer trygghetsorienterade. Då fattar vi de beslut som är mest rationella utifrån hur vi bedömer situationen. I det här fallet var det en väldigt prekär situation för den enskilda skogsägaren.

TEXT: Malin Letser

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.