Politiska beslut ett upplevt hot för privata skogsägare

Det pågår en intensiv debatt om vilken skog som ska brukas och vilken som ska bevaras. Markägarens rätt att styra över sitt skogsinnehav ställs mot synsättet att skogen är en gemensam resurs som samhället ska ha inflytande över. Men hur påverkas markägares lust att äga skog om äganderätten upplevs hotad?

Louise Eriksson, forskare inom miljöpsykologi vid Umeå universitet.

Louise Eriksson

Louise Eriksson, som forskar inom området miljöpsykologi vid Umeå universitet, har undersökt vilka hot skogsägare ser mot sin skog och sitt skogsbruk. Inte oväntat lyfte skogsägarna fram naturliga hot såsom stormskador, betesskador och insektsskador. Men politiska beslut upplevdes också som ett betydande hot.

– Storm är ett hot som många ser. Men på andra plats kommer politiska beslut, till exempel i form av regleringar av naturvården, säger hon.

Ökade krav från samhället svåra att hantera

Storm och insektsskador anses av många som en naturlig del av att äga skog och något man kan hantera med hjälp av strategier – stormskador med en genomtänkt gallrings­strategi och insektsskador genom att ta ut stormskadat virke. Men ökade krav från samhället kan vara svårare att hantera.

– Många ser politiska beslut som inskränker handlingsfriheten som problem, eftersom det är svårt att ha strategier för att hantera det. Även om det finns organisationer som driver skogsägarnas ståndpunkter i äganderättsfrågor kan det finnas en viss uppgivenhet hos den enskilda skogsägaren, säger hon.

Otydlighet skapar osäkerhet

Louise Eriksson tror att otydlighet kring hur nya regler ska tolkas kan skapa osäkerhet hos markägare. Och hon betonar att protester mot regler om naturvård inte nödvändigtvis behöver handla om att skogsägare inte vill ta naturhänsyn, utan att man vill ha inflytande över hur det ska göras.

– Det finns en mängd olika uppfattningar bland skogsägare om hur miljöhänsyn ska tas. Många vill sköta skogen med hänsyn till biodiversitet, men vill inte helt sätta undan sin skog från produktion, säger hon.

Hur nya regler och förändrade förutsättningar introduceras har också betydelse. Tvång skapar ofta motreaktioner.

– När saker och ting sker på frivillig väg uppfattas det ofta mycket mer positivt, och om nya krav ställs blir de mindre kännbara om de kommer gradvis, säger Louise Eriksson.

Den goda viljan förbrukas

När skogsägare upplever att samhället kör över dem finns risken att den goda viljan förbrukas – ett fenomen som finns beskrivet i den psykologiska litteraturen.

– Det finns ett begrepp inom psykologin som kallas ”reactance”. Det innebär att om man inskränker människors frihet för mycket så får man till slut en motreaktion. Skogsägare skulle till exempel kunna bli mindre villiga att ta miljöhänsyn i produktionsskogen om regleringar införs för snabbt, säger hon.

Att uttala sig generellt om hur skogsägare reagerar på hot om inskränkningar av
äganderätten är dock svårt, menar Louise Eriksson.

Vissa skogsägare ser skogen som en inkomstkälla eller en pensionsförsäkring. Andra strävar efter en vacker skog, höga naturvärden eller vill odla skogen för att gynna jakt och rekreation. Det vanligaste är att samma skogsägare har flera motiv och många vill kombinera skogsproduktion med en hänsyn till skogens andra värden.

Olika motiv ger olika reaktion

– Eftersom skogsägare är en så heterogen grupp så har de olika motiv att äga skog och därför reagerar de också olika på eventuella inskränkningar av äganderätten. Om motiven är renodlat ekonomiska kan det innebära en större inskränkning att inte få bruka skogen som man själv vill än om man har andra motiv, säger Louise Eriksson.

Av samma skäl kan det finnas olika orsaker till att skogsägarna tycker att det är jobbigt när samhället vill öka kontrollen över den privatägda skogen.

– För många skogsägare handlar det om att långsiktigheten störs – att deras plan för skogens skötsel inte kan genomföras. Det kan också vara jobbigt om skogens ekonomiska värde minskar och om ägarens livsstil påverkas; skogsägare har ofta en personlig och känslomässig relation till sin skog vilket innebär att den är en del av den man är. Då blir det förstås jobbigt att förlora kontrollen över skogen.

Kan det gå så långt att en skogsägare säljer sin skog om äganderätten upplevs inskränkt eller hotad?

– I gruppen skogsägare som har ett starkt vinstintresse och saknar känslomässig koppling till skogen kan man kanske tänka sig att de väljer att investera i något annat, men det är en ganska liten grupp, säger Louise Eriksson.

Många faktorer påverkar viljan att skydda skog

Therese Bjärstig, forskare vid Umeå universitet.

Therese Bjärstig

Therese Bjärstig forskar om naturresurser vid Umeå universitet. Hon ingår i en forskargrupp som kartlägger vad som får enskilda skogsägare i Sverige och Norden att ta initiativ till formellt skydd av skog med höga naturvärden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Studien är en syntes av internationell forskning på området och resultaten presenteras under 2019.

Redan nu konstaterar Therese Bjärstig att viljan att skydda skog påverkas av många olika faktorer: ägarens motiv att äga skog, intresset för och kunskaperna om naturvård, information från myndigheterna, tidigare erfarenheter av myndighetskontakter, vad andra skogsägare gör samt tilltron till avtalsprocessen. Hur själva naturvårdsavtalet utformas har också stor betydelse.

– Det är viktigt med stöd och information, framförallt från Skogsstyrelsen, men också från den som hjälper till med skogen till vardags. Att avtalet är väl utformat är också viktigt; inte alltför lång bindningstid, möjlighet att bryta avtalet och en godtagbar ersättningsnivå gör att skogsägare blir mer positivt inställda till att upprätta naturvårdsavtal, säger hon.

Sociala värden skyddsvärda

I tidigare studier har Therese Bjärstig funnit att tjänstemän och skogsägare har lite olika intressen när det gäller områdesskydd. Tjänstemännen är ofta mer inriktade på biologiskt skydd, medan skogsägare ofta tycker att också sociala värden är skyddsvärda.

– Det kan därför vara lättare att upprätta avtal om det går att kombinera båda dessa värden, säger hon.

TEXT: Malin von Essen

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.