I Ulricehamn låter man skogsstrategin visa vägen

Friluftsområdet Lassalyckan. Foto: Sören Håkanlind

Friluftsområdet Lassalyckan har med hjälp av Skogssällskapet fått en långsiktig skogsstrategi. Foto: Sören Håkanlind

Ulricehamns nya skogsstrategi stärker den kommunala demokratin och minskar risken för intressekonflikter om hur skogen ska skötas.

Friluftsområdet Lassalyckan, öster om Ulricehamn, betyder mycket för många människor. Här finns en toppmodern längdskidanläggning, dammar för konstsnöproduktion, stigar och leder för löpning och promenader och mountainbike-banor för cyklister. Området används även av orienterare och människor som plockar svamp eller bara vandrar i skogen.

Mycket av kommunens avverkningsbara skog finns i Lassalyckan och när området stod på tur för slutavverkning insåg kommunen att man behövde utveckla en långsiktig skogsstrategi. De ekonomiska avkastningskrav som hittills styrt skötseln behövde omprövas, berättar Ulf Meijer, verksamhetschef för kommunservice i Ulricehamns kommun.

– Vi behövde säkerställa att vi inte tar ut mer virke än tillväxten tillåter och att ekonomiska intressen inte styr skogsuttaget i alltför hög grad. Stora delar av Lassalyckan skulle bli ett kalhygge om vi hade skött den som en produktionsskog. Det är det ingen som vill, säger han.

Politiskt förankrad skogsstrategi stärker demokratin

Strategiarbetet inleddes med ett målsamtal som leddes av Skogssällskapet och som handlade om vad kommunskogarna ska bidra med på lång sikt. Här deltog berörda tjänstemän inom områden som fritid, exploatering, fastigheter, ekonomi, park och skog. Och trots många olika intressen var det relativt lätt att få samsyn, tycker Ulf Meijer.

Ulf Meijer, Ulricehamns kommun. Foto: Privat

”Skogsstrategin ger ett bra stöd när vi ska förklara för olika intressenter varför vi vill genomföra olika åtgärder i skogen”, säger Ulf Meijer. Foto: Privat

Efter en tid återkom Skogssäll­skapet till gruppen med förslag på en skogsstrategi och efter smärre justeringar kunde den presenteras för kommun­styrelsen.

– Där blev det bara ”tummen upp” och nu hoppas och tror vi att de kommer att anta den vid sitt decembermöte, säger Ulf Meijer.

Han tycker att skogsstrategin stärker den kommunala demokratin och gynnar alla parter.

– En politiskt förankrad skogsstrategi gör att alla vet vad som gäller i förvaltningen av kommunens skogsinnehav in i framtiden. Den ger ett bra stöd när vi ska förklara för olika intressenter varför vi vill genomföra olika åtgärder i skogen.

Skogsskötsel utifrån kommunens mål

Ulf Meijer vet också hur lätt det är att bli påverkad av starka intressen när man inte har mål och strategi.

– Just nu är det mycket fokus på världscupen i längdskidor 2019. Men vad händer när det blir mycket mountainbike? Vi måste veta vad vi vill med vår skog så att kommande generationer också får glädje av Lassalyckan.

Gustav Claesson, Skogssällskapet, förvaltar Ulricehamns skogar och har lett utvecklingen av skogsstrategin. Också hans arbete blir lättare när kommunen vet vad den vill.

– För mig är det en enorm trygghet att ha en skogsstrategi att luta mig mot. Det gör att jag kan föreslå skogsskötselåtgärder som jag vet är hållbara i förhållande till kommunens långsiktiga mål med sitt skogsinnehav, säger han.

Text: Malin von Essen

Flygbild över Lassalyckan. Foto: Bergslagsbild

Foto: Bergslagsbild

Ulricehamns skogsstrategi

Ulricehamns kommuns skogsstrategi innebär att skogsinnehavet har delats in i tre zoner som sköts med olika målsättningar:

ZON 1. I skogarna närmast tätorterna är målet att skapa lövrika, genomsiktliga skogar med höga rekreationsvärden. Det sker genom aktiv skötsel. Gran hålls undan till förmån för lövträd. Bestånden gallras med jämna mellanrum för god genomsiktlighet. Hyggen undviks.

ZON 2. I friluftsområdet Lassalyckan är det övergripande målet rekreation och friluftsliv. Produktionsmålet är underställt rekreationsmålet, men aktiv skogsskötsel krävs för att rekreationsmålen ska nås. Mindre hyggesareal eftersträvas liksom längre omloppstider och ökad lövskogsandel. Naturvårdsmålet prioriteras ned eftersom en större mängd död ved skulle innebära sämre framkomlighet och försämrade estetiska värden.

ZON 3. Mark utan höga sociala värden är produktionsskog där målet är att bedriva konventionellt skogsbruk i enlighet med certifieringens krav. Bestånd med målklass NS (Naturvård Skötsel) sköts aktivt så att de höga naturvärdena bibehålls. För att minimera risken för stormskador är högsta medelhöjd för gallring 22 meter.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.