Jakt i stan väcker känslor
Jakt är inte bara något som hör de djupa skogarna till. Städerna breder ut sig, bilarna blir fler och konflikterna mellan människor och djur ökar vilket gör att jakten rör sig in mot tätorterna – något som rör upp känslor. Skogssällskapets Robert Karlsson är viltförvaltare åt Göteborgs stad och medlar mellan skog och samhälle för att möta allas intressen.
Skogssällskapet har en lång tradition av att sköta om jakten och den skogliga förvaltningen för Göteborgs stad. De senaste 30 åren har uppdraget handlat om att hantera jakt- och viltfrågor åt kommunen, vilket innefattar allt från kontakt med myndigheter, jaktlag och allmänheten till hantering av skyddsjaktsansökningar.
– Min roll är att väga allmänhetens och jaktlagens intressen mot varandra för att göra båda parter nöjda. Det är mycket känslor inblandade när det gäller just viltfrågor i och omkring tätorter och jag fungerar lite som spindeln i nätet i dialogen kring detta, säger Robert Karlsson, vilt- och skogsförvaltare på Skogssällskapet.
Viltet anpassar sig till staden
I takt med att många viltarter anpassar sig till storstaden, till exempel vid exploatering som krymper deras naturliga utbredningsområden, uppstår lätt konflikter mellan vilt och samhälle. Rådjur som festar på blommor, länsar trädgårdsland och bär på fästingar, rävar som sprider skabb och grävlingar som gräver sig in och bygger bo under hus är några problem som kan uppstå om jakten uteblir, menar Robert.
– Städer är faktiskt många gånger bra biotoper för vilt. Bara djuren lär sig vara nära människor finns det mycket mat och ställen att gömma sig på. Jakten behövs för att hålla populationerna på rätt nivå – skulle det inte bedrivas någon jakt alls skulle konflikterna mellan djur och människa öka radikalt. Det är bara att titta på städer som Berlin som har enorma problem med vildsvin.
Även i Sverige blir vildsvin allt vanligare. I Göteborgs stad växer vildsvinsbeståndet och har nu etablerat sig i direkt anslutning till staden – något många känner oro inför.
– I våras hade vi mycket besök av vildsvin i Askimområdet i södra Göteborg. De bökade upp folks trädgårdar till den grad att gräsmattorna blev helt förstörda och vi blev tvungna att sätta in skyddsjakt. Jag och några personer från jaktlagen hade tät kontakt med allmänheten för att informera om jakten och bemöta oron för vildsvinsattacker, berättar Robert.
Viltförvaltning viktig för både människor och djur
Ett allvarligt problem i kommunen är det höga antalet vilttrafikolyckor med framförallt rådjur som leder till såväl personskador som materiella skador till höga värden – och inte minst ett lidande för djuren som skadas vid olyckorna.
– Det är viktigt att viltförvaltningen går till på ett bra sätt, både för människor och djur. Ett av våra mål är att minska antalet trafikolyckor och en del i detta är till exempel att ge direktiv till jaktlagen om att öka jakttrycket när det har varit en period med ökande antal viltolyckor, säger Robert.
Skogssällskapets uppdrag för Göteborgs stad är unikt eftersom det inte finns någon liknande viltförvaltningstjänst i andra kommuner. Dock berättar Robert att de har varit i kontakt med flera aktörer som efterfrågar hjälp med hanteringen av jakt- och viltfrågor.
– Det finns ett behov av kompetens kring viltförvaltning i tider då städer växer och trafiken byggs ut – särskilt i tätorter där jakt och vilda djur inte är ett lika naturligt inslag som i glesbygdskommuner. Det finns en stor vinst i att ha en dedikerad resurs som hanterar frågor och synpunkter från allmänheten och samtidigt synkar med jaktlag och myndigheter, säger Robert.
Viktigt med information och tydlighet
I tätorter blir även säkerheten en extra viktig aspekt. Att säkerställa att medlemmarna i jaktlagen har rätt utbildning och att det är lämpliga personer som utför jakten, i kombination med lättillgänglig och tydlig information, är centralt för att jakten ska accepteras av samhället, menar Robert.
– Det är mycket folk som rör sig ute i skog och mark i Göteborgs kommun, allt från vanliga motionärer till ryttare, svampplockare och orienterare. För att folk ska kunna känna sig trygga och acceptera jakten så måste de förstå samhällstjänsten den utgör. Alla våra skyddsjägare ska använda märkta västar, och till hösten har vi även tagit fram skyltar som jägarna kan sätta upp för att informera om när skyddsjakt bedrivs. Tydlighet är a och o!
Text: Therese Johansson
Dela
Våra tjänster
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.