Tre varianter av tjäderanpassat skogsbruk

På naturvårdsorganisationernas yta har en kombination av luckhuggning och höggallring använts. Foto: Ulrika Lagerlöf

På naturvårdsorganisationernas yta har en kombination av luckhuggning och höggallring använts. Foto: Ulrika Lagerlöf

Tre perspektiv – tre modeller. När skogen som tillhör Skogssällskapets fastighet i Floda skulle avverkas bjöd man in Skogsstyrelsen och naturvårds­organisationer för att tillsammans testa olika sätt att avverka skogen och samtidigt ta hänsyn till tjädern.

Sebastian Backlund

Sebastian Backlund

Tjädern har länge varit ämne för debatt inom svenskt skogsbruk, och i minst ett fall har den gett upphov till ett test av hyggesfria metoder. När Skogssällskapet
2014 lämnade in en avverkningsanmälan för en fastighet i Floda utanför Göteborg uppmärksammades det att skogen var en tjäderspelsplats. Lösningen blev en något okonventionell avverkning med tre olika varianter av hyggesfria skötselmodeller. Sebastian Backlund, som i dag är produktions- och virkesansvarig för Skogssällskapet i västra Götaland, var vid tidpunkten skogsförvaltare för den 2 000 hektar stora fastigheten.

– Naturvårdsorganisationer såg vår avverkningsanmälan och hörde av sig till oss. De menade att det krävdes extra hänsyn då området är en tjäderspelplats. Tjädern finns här men den är inte lika vanlig som i de norra delarna av landet. Även Skogsstyrelsen reagerade på att det var en tjäderspelsplats, säger Sebastian Backlund.

Idén om demoområde föddes

Skogssällskapet ordnade en träff med Skogsstyrelsen och flera naturvårdsorganisationer för att diskutera hur man kunde avverka skogen samtidigt som man skyddade och tog hänsyn till tjädern. Under mötet föddes idén om att skapa ett demoområde där de olika aktörerna fick planera avverkningen av varsin yta.

– På en yta högg vi enligt Skogsstyrelsens instruktion, på en yta markerade naturvårdsorganisationerna upp hur de ville ha det och så högg vi därefter, och på en yta gjorde vi på Skogssällskapet vår version. Det gav tre olika varianter av skogsbruk anpassat för tjädern att titta på.

Den första ytan, den närmast tjäderspelsplatsen, planerades av naturvårdsorganisationerna Sveriges Ornitologiska Förening (SOF), Naturskyddsföreningen och Jordens Vänner. De använde sig av en kombination
av luckhuggning och höggallring och högg fram en basväg med mindre luckor runtom. Man ville ge en föryngring av både gran och tall samt gynna blåbärsriset
för att skapa bra förutsättningar för kycklingarna.

På Skogsstyrelsens yta lämnade man en gles fröträdsställning med tall som ska sprida frön och ge upphov till naturlig föryngring samt grupper av träd som förblev orörda. Skogsstyrelsen kom med instruktioner om att spara ett visst antal stammar per hektar, kjolgranar och undervegetation. Genomförandet anpassades sedan något efter de förutsättningar som fanns i skogen.

På den tredje ytan, som planerades av Skogssällskapet, fokuserade man på att glesa ut överallt och bilda en tät skärm av tall som ska ge en naturlig föryngring.

– Det handlar om att gynna tjädern så att det inte är helt kalt utan finns skog kvar efter avverkningen. Det ska finnas gles skog kvar, och tjädern tycker om tall. Så vi sparade mycket tall, vi sparade även skog runt bäckar och lämnade ”kjolgranar” med grenar ner till marken som tjädern gillar att gömma sig under.

Dyrt att anpassa efter tjädern

Projektet med demoområdet och de tre olika avverkningsmodellerna avslutades med en exkursion 2017. Då lyfte Skogssällskapet bland annat frågan om ekonomi och vad det faktiskt kostar för markägare att anpassa sitt skogsbruk efter tjädern. Något som enligt Skogssällskapets beräkningar kan få stora ekonomiska konsekvenser.

– Det är en fråga som handlar om att skogsägares rätt att avverka sin skog begränsas. Det har varit ett hett ämne. Du har naturvård och biologisk mångfald
å ena sidan och å andra sidan inskränkt äganderätt och ekonomiska konsekvenser för den enskilde, säger Sebastian Backlund.

Sedan testet med de olika avverkningsmodellerna i skogen i Floda har Sebastian Backlund lämnat ifrån sig uppdraget som skogsförvaltare. Han har besökt skogen några gånger för att följa upp hur det går med föryngringen – den ser ut att ha tagit sig. Skogssällskapet har valt att ta mer långtgående hänsyn i området kring tjäderspelsplatsen än vad som krävs enligt lag. Enligt artskyddsförordningen måste markägaren bedriva anpassad skötsel inom 500 meter från tjäderspelsplatsen, men Skogssällskapet har valt att bedriva anpassad skötsel inom 1 000 meter.

– Det är inget krav, men i det här fallet gör vi det för att vi tycker att det är lämpligt.

Foto: Elsa Sjögren

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.