Skogsfonden Silvestica: När börsen går ner fortsätter skogen att växa

Illustration skog och pengar. Foto: Shutterstock

Foto: Shutterstock

Skog och pensioner är en ”perfect match” – det menar Rickard Lehmann, vd för den långsiktiga skogsfonden Silvestica Green Forest som vänder sig till institutionella placerare. Skogsvärden har träffat honom för att höra hur han ser på skog som investering.

Rickard Lehmann. Foto: Silvestica

Rickard Lehmann

Silvestica äger 120 000 hektar skog till ett värde av 500 miljoner euro. Rickard Lehmann berättar att en typisk placerare hos dem är en investerare med ansvar för att förvalta hundratusentals löntagares pensionspengar.

– Vi har bland annat Folksam, SEB Gamla liv och en stor norsk pensionsaktör som ägare, säger han.

Vidare berättar Rickard Lehmann att det finns ett regelverk som de stora pensionsbolagen måste följa för att skapa en acceptabel riskspridning i sin placering av blivande pensionärers pensioner.

– Regelverket säger att de får investera max si och så mycket i svenska och utländska aktier och i stats- och företagsobligationer. Sen finns också en ”box” som kallas alternativa investeringar, där bland annat skog, vindkraft, elnät och infrastruktursatsningar ingår.

Skogen växer även vid lågkonjunktur

Skillnaden mellan att placera kapital i alternativa investeringar jämfört med de traditionella, som aktier, aktiefonder och räntebärande papper, är att kapitalet investeras i konkret rörelsedrivande verksamhet som siktar mot att ge ett positivt resultat oavsett finansmarknadens utveckling.

– Investeringar i skog innebär att oavsett om det blir lågkonjunktur och börsen går ner så fortsätter skogen att växa. Vi kan spara tillväxten i skogen och avverka när virkespriserna är acceptabla. Skog och pensioner är en ”perfect match”, säger Rickard Lehmann.

Silvestica har valt att rikta sig till institutionella ägare med mycket lång investeringshorisont, vilket har en avgörande betydelse för inriktningen på skogsskötseln.

– Våra ägare vill äga skogen för evigt. Det gör att vi verkligen kan jobba med riktig skogsskötsel och bygga värden långsiktigt. Vi förvärvar skog med goda produktionsförutsättningar och sköter den intensivt. Där det finns en ”skogsvårdsskuld” tar vi itu med den direkt för att få i gång en så bra värdeproduktion som möjligt; vi planterar eventuella hyggen, röjer ungskogar, gallrar bestånd som inte är förstagallrade och restaurerar vägar.

Kapitalplacering med riskspridning

När Silvestica startade 2017 var ett av de viktigaste argumenten för att locka investerare möjligheten att placera kapital med god riskspridning. Sättet för Silvestica att sprida risken har varit att köpa skog i flera länder – Sverige, Finland, Estland, Lettland, och Litauen, bland annat för att få tillgång till fler trädslag och en bredare skogsindustristruktur.

I både Sverige och Finland ligger skogsbrukets tyngdpunkt på odling av tall och gran med vidareförädling av råvaran i barrsågverk och pappers- och massaindustri. I Finland finns dessutom en lång tradition av att odla björk av hög kvalitet och en förädlingsindustri där björktimret förvandlas till fanér och snickerivirke av bästa kvalitet. I Baltikum finns det mycket löv- och blandskogar och en industri som är anpassad för att ta emot virke från dessa skogar. Och förutom tillgången till fler trädslag och en diversifierad virkesmarknad runt Östersjön, innebär Silvesticas etablering över ett större geografiskt område att risken för att drabbas hårt av storm, brand och insektsangrepp blir lägre.

– Vi drabbas som andra skogsägare, men all skog drabbas inte samtidigt – det är en stor fördel, säger Rickard Lehmann.

EU-politik reser frågetecken

Det pågår just nu en intensiv diskussion i Sverige om den nya skogspolitik som är under utformning på EU-nivå, däribland EU:s taxonomi för hållbara investeringar, se faktaruta. Rickard Lehmann är i grunden positiv till taxonomin, inte minst utifrån ett skogsbrukarperspektiv.

– Taxonomin innebär möjligheter för skogsbruket att bidra mer till kolinbindningen, om vi sköter skogen aktivt. Den viktiga avvägningen är att bedriva skogsbruk så att det inte skadar den biologiska mångfalden, säger Rickard Lehmann.

Utöver taxonomin finns EU:s förordning om utsläpp och upptag av koldioxid från skog och mark – LULUCF – där mycket just nu pekar på att EU kommer att vilja betrakta svenska och finska skogar som kolsänkor och därför begränsa hur mycket som får avverkas, se faktaruta om LULUCF.

– Om EU lägger stora restriktioner på avverkningsnivåerna måste de också hitta ett sätt att betala skogsägare i Sverige och Finland för nettoupptaget av koldioxid – ett omvänt system i förhållande till utsläppsrätter. Mer allvarligt kan läget bli för skogsindustrin som kan behöva dra ned sin tillverkning om avverkningsnivåerna sjunker, säger Rickard Lehmann.

Inom EU pågår också en diskussion om att trakthyggesbruket är i konflikt med miljömålet för biologisk mångfald. Det reser en del frågetecken inför framtiden, menar Rickard Lehmann.

– Vi ska marknadsföra oss som en så kallad ljusgrön fond inom ramen för taxonomin. Då måste vi uppfylla vissa miljömål, vilket inte är så svårt med skogsbruk. Det man inte får göra är att motverka något av miljömålen, till exempel målet för biologisk mångfald. Vi är FSC-certifierade och gör därmed frivilliga avsättningar av skog, uppfyller kriterier för att ställa evighetsträd och högstubbar och lämna kantzoner utmed myrar, vattendrag och jordbruksmark. Men om taxonomin kommer fram till att all kalavverkning innebär att man motverkar biologisk mångfald – ja, då blir det komplext, säger han.

Text: Malin von Essen

Rickard Lehmanns råd till dig som vill investera i skog:

Vad är syftet med investeringen?

  • Är skogen bara en kapitalplacering eller vill du också kunna njuta av den genom att promenera, plocka svamp och jaga? Om du vill kunna vistas i den – leta i så fall en fastighet som ligger hyggligt nära där du bor så att du kan nå den.
  • I södra Sverige och Mälardalen kan marknadsvärdet (vad du betalar för fastigheten) vara dubbelt så högt som avkastningsvärdet (det du får ut från skogen i form av virkesintäkter). Här betalar man enormt mycket för härlighetsvärden som jakt, rekreation och andra naturupplevelser. Du kan förvisso få en bra värdestegring på skogen ändå, men om du har tänkt behålla skogen så är det direktavkastningen (skogsnettot) över tid som blir intressant.

Skogens beskaffenhet

  • Titta på boniteten (markens produktionsförmåga). Se till att marken har en för geografin god bonitet.
  • Se till att vägnätet är bra och att fastigheten har en bra arrondering, det vill säga undvik fastigheter med många och kanske smala skiften som ligger utspridda och där du kanske måste åka över grannens mark för att komma till din skog osv.
  • Titta på trädslagen. Om det finns flera trädslag sprider du risken om det blir torka eller insektsangrepp. Avverka det som är moget och plantera det som passar på marken. Välj om möjligt flera olika trädslag med olika tillväxtrytm så att du inte lägger alla ägg i samma korg.

EU:s taxonomiförordning

EU:s taxonomiförordning syftar till att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar genom ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Taxonomin är ett viktigt verktyg för att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom EU:s gröna tillväxtstrategi, den gröna given. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål (se nedan), inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen och uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet. Det krävs också att den ekonomiska verksamheten överensstämmer med så kallade tekniska granskningskriterier som fastställs av kommissionen i
delegerade akter till förordningen.

Taxonomiförordningen trädde i kraft den 12 juli 2020, genomförs stegvis och ska tillämpas fullt ut från och med den 1 januari 2023. Kommissionen ska även ta fram delegerade akter för att fastställa så kallade tekniska granskningskriterier som avgör under vilka villkor en viss ekonomisk verksamhet ska anses vara hållbar i taxonomin.

Taxonomin omfattar följande miljömål:

  • Begränsning av klimatförändringar
  • Anpassning till klimatförändringar
  • Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  • Övergång till en cirkulär ekonomi
  • Förebyggande och kontroll av föroreningar
  • Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

LULUCF

LULUCF är en EU-förordning som styr utsläpp och upptag av koldioxid kopplade till skog och mark. LULUCF står för ”Land Use, Land Use Change and Forestry”, vilket på svenska blir ”Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk”. LULUCF handlar framför allt om kolsänkor, det vill säga hur mycket kol som binds i träd och andra växter. Lagstiftningen reglerar hur stora avverkningsvolymer ett medlemsland ska få ha. EU-kommissionen föreslår i samband med revisionen av LULUCF att den svenska avverkningsnivån ska sänkas med 15 procent.

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.