Här samsas timmerbilar och skidåkare

”Vi har inte velat räta ut vägarna mer än nödvändigt, utan låtit dem ha en slingrande form. Det gör att du ser förändringar i landskapet på väldigt nära håll och får en helt annan naturupplevelse”, säger Hans. Foto; Olle Melkerhed
Friluftsliv, tillgänglighet och trygghet – för Sundsvalls kommun är de sociala värdena i fokus för skogsförvaltningen. Därför har man satsat på så kallade kombivägar, skogsvägar som är byggda för att klara av tunga skogstransporter under barmarkssäsongen, men som på vinterhalvåret förvandlas till preparerade skidspår.

Hans Asplund
Skidåkningen och friluftslivet är viktiga för Sundsvalls kommun. Varje år kommer mer än 500 000 besökare för att åka längdskidor, cykla eller vandra i friluftsområdena som omgärdar staden, Södra berget och Norra berget.
– Det är fantastiskt för en stad med 40 000 invånare centralt och 99 000 totalt i kommunen. Besökssiffrorna är ett bra mått på att vi kan locka ut människor i naturen, säger Hans Asplund, skogsförvaltare på Sundsvalls kommun.
Han betonar att kommunens skogar är till för Sundsvallsborna, och när det för några år sedan var dags att ta fram en ny strategi för skötseln av det 4 500 hektar stora innehavet beslutade man därför att helt slopa avkastningskravet.
– Allt handlar inte om virkesproduktion, det finns många andra värden. Vi i Sundsvall har vi valt att sätta medborgarnas intressen först och därför är friluftslivet en central del i vårt arbete med skogen, säger Hans.
I Sundsvalls kommuns skogsstrategi väger upplevelser, rekreation och folkhälsa tungt, liksom naturvård och klimatanpassning. Det finns inte längre något krav på att avverka för att finansiera skogsskötseln. Istället budgeteras varje år ett ekonomiskt tillskott så att skogen ska kunna förvaltas med fokus på de mjuka värdena.
– Värdet mäts inte i kronor. Det sticker ut lite grann i Sverige och många andra kommuner har hört av sig och frågat hur vi har lyckats få igenom det, berättar Hans.
Hans svar på den frågan är att det behövs människor som är kreativa, ser möjligheter och vågar tänka i nya banor.
– Stadsbyggnadskontoret, där jag jobbar, har hand om skogen tillsammans
med Skogssällskapet som är vår upphandlade samarbetspartner för skogsförvaltningen. Men för att vårt arbete ska komma till maximal nytta
samverkar vi med kultur- och fritidsförvaltningen, som är ansvarig för friluftslivet, och med räddningstjänsten, eftersom kombivägarna även fungerar som brandgator i skogen.
Flera funktioner på samma yta
Idén att bygga skogsbilvägar med flera funktioner föddes redan i början av
2000-talet då utvecklingen inom skogsbruket hade gjort att kostnaderna för att transportera ut virket ur skogen skjutit i höjden. Historiskt hade det inte kostat så mycket att köra ut virket till farbara vägar, men i takt med att det blev dyrare började vi fundera på hur vi kunde förbättra åtkomsten på kommunens innehav.
–Vi såg då en möjlighet att både underlätta skogsskötseln och förbättra för friluftslivet, berättar Thomas Lindström, skogsförvaltare på Skogssällskapet.
För samtidigt som det moderna skogsbruket ställde nya krav på vägnätet hade också kraven på skidspåren förändrats. Från enkla spår dragna med skidor eller skoter till breda pistade leder med utrymme för både klassisk åkning och skate.
–Vi tog upp frågan med kultur- och fritidsförvaltningen och började i liten
skala. Sedan har det blivit fler och fler kombivägar med åren. I dagsläget är Sundsvalls kommun ensam ägare till cirka 2 mil skogsbilvägar. Av dem är drygt 1,4 mil kombivägar, som både skogsbruket och friluftslivet drar nytta av. Det innebär en enorm tillgänglighet för medborgarna.
–Det är enkelt att komma ut i naturen, oavsett om du vill åka skidor eller plocka svamp, säger Hans och berättar att kommunens skogsinnehav till 80 procent är tätortsnära.
Skogen är koncentrerad runt Sundsvalls stad och de större tätorterna, den finns nära bebyggelsen och i områden där människorna bor. Även om kombivägarna fungerar som vilka skogsbilvägar som helst är intrycket ett annat för den som vandrar eller åker skidor på dem.
–Det är stabila vägar med bärighet för 60-tons timmerbilar på barmark, men vi strävar efter att göra dem landskapssköna och inbjudande. Som exempel dressar vi vägarna med fin sand för att få ett mer naturlikt utseende och ta bort känslan av grov grusväg, berättar Thomas.
Och så länge de är transportvänliga och funktionella får kombivägarna gärna bölja fram genom landskapet.
–Vi har inte velat räta ut vägarna mer än nödvändigt, utan låtit dem ha en slingrande form. Det gör att du ser förändringar i landskapet på väldigt nära håll och får en helt annan naturupplevelse, säger Hans.
I samband med markarbetena för kombivägarna har kultur-och fritidsförvaltningen kunnat gräva ner elkablar och modernisera elljussystemen längs skidspåren. De har installerat nya strömsnåla LED-lampsystem och vi i skogsbruket slipper luftkablarna, som ställer till problem när träd blåser ner på dem. Även dagvattenhanteringen har setts över för att undvika onödiga kostnader till följd av sönderspolade vägar. Sundsvall är omgivet av berg: Södra berget, Norra berget, Skönviksberget,
Skönsberget och Fillaberget.
–Det är väldigt kuperat och därför behöver vi ta hänsyn till vattenflödena, säger Hans.

I Sundsvalls kommuns skogsstrategi väger upplevelser, rekreation och folkhälsa tungt, liksom naturvård och klimatanpassning. Det finns inte längre något krav på att avverka för att finansiera skogsskötseln. Foto; Olle Melkerhed
Kombivägarnas bredd är anpassad för att det ska gå att köra med pistmaskiner på dem. På vissa håll är de betydligt bredare än en normal skogsbilväg så att skidspår för både klassiskt och skate ska få plats. På andra håll samsas enkla skidspår med lastbilar om vägytan, så att både skogsbruket och skidåkarna kan nyttja vägen även vintertid.
– Kultur- och fritidsförvaltningen har kommit med önskemål när det gäller
den tekniska utformningen för att få funktionella skidspår och vi har fått vägar som är så pass starka att vi kan använda dem under barmarksperioden, säger Hans.
På många sätt har kombivägarna gjort arbetet enklare för Thomas, Hans och de underentreprenörer som jobbar i skogen.
Klimatnytta och smart markanvändning
– I dag nyttjar vi marken mycket bättre över året och flaskhalsarna i skogsbruket har försvunnit. Tidigare fick vi anpassa oss efter friluftslivet och vänta med att köra ut virket där det var skidspår. Vi har ett jättebra samarbete mellan förvaltningarna och vägarna utnyttjas maximalt, säger Hans.
Klimatnyttan är en annan viktig del, både i kommunens skogsstrategi och i arbetet med kombivägarna. Genom att flera funktioner ryms på samma yta behöver inte skogsbruket ta ny mark i anspråk.
– Vi har ett politiskt beslut från 2024 att ingen skog ska avverkas i förtid om
inte marken ska användas till exempelvis bostäder eller ny infrastruktur.
Vi ska alltid tänka på klimatnyttan, säger Hans.
Sundsvall har genom historiens lopp drabbats av flera stora stadsbränder.
Eftersom staden är omgiven av skog spelar skogsbruket en avgörande roll i det brandförebyggande arbetet. Räddningstjänsten var därför en viktig samarbetspartner i arbetet med den nya skogsstrategin, som bland annat tar upp nyttan av att öka lövinblandningen i skogen.
– Vi håller sedan många år på att byta ut granen mot blandskog för att minska brandrisken. Lövträden bromsar eldens framfart, säger Hans.
Dessutom fungerar kombivägarna som brandgator och gör att räddningstjänsten snabbt kan nå ut i skogen med slangar för ett effektivt släckningsarbete. Även om anläggningskostnaden för kombivägarna är högre än för vanliga skogsbilvägar, så blir slutsumman för kommunen lägre när man inte behöver anlägga skidspår och vägar separat.
– Vi delar på kostnaderna mellan förvaltningarna, både när det gäller anläggning och underhåll av vägarna. Det gör att vi kan använda skattemedlen på ett väldigt klokt sätt och till exempel utföra underhållet när vi ändå har en entreprenör på plats för en skogsbruksåtgärd, säger Hans.
Att förvalta skog med kommuninvånarnas nytta för ögonen kräver andra kunskaper än att sköta traditionell produktionsskog.
– Det här förvaltaruppdraget handlar om så mycket mer. Vi behöver hela tiden utvecklas och lära oss mer för att på bästa sätt införliva värden som rekreation, trygghet och tillgänglighet i skogsskötseln, säger Thomas.
Han och Hans ser bara fördelar med att samverka kring vägnätet, och att resultatet har blivit så bra förklarar de med att alla jobbar mot samma mål.
– Vi kan ha idéer, men någon måste utföra dem också. Vi är ingenting om inte lagarbetet fungerar i alla led – från kommunens förvaltningar till maskinförarna i skogen. Vi har ett väldigt gott samarbete med våra underentreprenörer, säger Thomas.
Text; Monica Forsberg
Foto; Olle Melkerhed
Dela
Våra tjänster
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.