Avslutat projekt

Möjligheter att skapa viltfoder i lövröjningar

Det höga viltbetestrycket i södra Sverige har medfört att föryngring i huvudsak sker med gran eftersom tall är mer viltbegärligt. För att bryta denna trend måste troligen viltstammarna sänkas men fodertillgången måste samtidigt öka. Naturligt föryngrat löv är en viktig foderresurs under sommaren men kan också till viss del användas under vinterhalvåret.

Älgko och kalv i björksly

Syftet med denna studie är att kvantifiera hur mycket löv som betas på hyggen i olika regioner och om det med olika röjningsbehandlingar är möjligt att påverka denna resurs. När under året betas löv på hyggen mest frekvent? Studien skall utföras i två regioner i södra Sverige med olika viltbetestryck. I studien ingår fyra olika röjningsbehandlingar som skapar eller begränsar lövet som födoresurs; tidig totalröjning som skapar en stor mängd rotskott jämförs med oröjd kontroll, brunnsröjning och röjning till tätt förband. Hypotesen som skall studeras är att totalröjning ökar mängden foder jämfört med oröjd kontroll, brunnsröjning eller röjning till tätt förband. Effekten av viltbete på totalt producerad lövbiomassa skall också bestämmas genom att jämföra biomassa i små hägn med ohägnade kontroller.

Sammanfattning av projektets resultat

  • Brunnsröjning och röjning till tätt förband minskade den totala tillgången på tillgängligt foder jämfört med den oröjda kontrollen, men på grund av att betet var högre på enskilda träd minskade inte det totala foderutnyttjandet. Total röjning däremot medförde mindre totalt bete på grund av minskad tillgänglig biomassa och på grund av att denna biomassa utgjordes av stubbskott som inte var lika attraktiv för de betande djuren som fröbjörkar.
  • Tillväxten de första tre åren efter röjning för de planterade granarna var positivt påverkad av alla röjningsbehandlingar jämfört med den obehandlade kontrollen, men var mest tydlig i total röjning och därefter röjning till tätt förband. Ett sätt att kombinera hög tillväxt och hög tillgång till foder kan därför vara röjning till tätt förband där 1500-2000 björkar per hektar behålls efter tidig röjning.

Ämne: Skogsskötsel
Startår: 2013

Urban Nilsson

Professor

Sydsvensk skogsvetenskap

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.