Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Hanna Flink jagar året om - här är hennes bästa tips

    Årets jaktsäsong är i gång. För många är råbockjakten startskottet, följd av den efterlängtade älgjakten. Men, det går att jaga i stort sett året om. Hanna Flink, produktions- och virkesansvarig på Skogssällskapet, delar med sig av sina bästa tips.

  2. Viltinventering med drönare i skyddade områden

    Även i skyddade områden är det är viktigt att ha tillgång till fakta om viltpopulationerna. Två länsstyrelser har testat Mattias Petterssons metod för att inventera dovvilt.

  3. Fler arter ställer nya krav på viltförvaltningen

    Ökningen och utbredningen av klövvilt är en av de större förändringarna i svensk skog under de senaste decennierna. Älg och rådjur delar nu allt oftare skogar med dovhjort, kronhjort och vildsvin. Det påverkar djur, natur och människor – och ställer nya

  4. Nya kartor ska ge bättre bild av skogens viltfoder

    Snart lanserar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kartor som visar tillgången på viltfoder i skogslandskapet. Tanken är att viltförvaltare och skogsägare, med ökad kunskap om viltmaten, ska kunna fatta mer välgrundade beslut som gynnar både djuren och

  5. Återställda våtmarker har fått både fåglar och grodor att återvända till Nynäs naturreservat

    Sedan 2020 har drygt 100 våtmarker återställts i Nynäs naturreservat. Det har bland annat gynnat djur- och fågellivet på platsen – idag lägger mängder av trollsländor sina ägg i vattnet här och nya fågelarter upptäcks ständigt. Det menar

  6. Skapa viltfoder på den mindre produktiva skogsmarken

    Ett viltanpassat skogsbruk går hand i hand med andra viktiga skogsbruksåtgärder. Det betonar Rasmus Wictorsson, förvaltare på Skogssällskapet i Göteborg. Här berättar han om hur man kan skapa mer foder på sin skogsfastighet och om den potential han ser i

  7. Det viltanpassade skogsbruket gynnar mer än viltet

    På Selesjö, Skogssällskapets egen skogsfastighet i Östergötland, förenar man ett stort viltbestånd med virkesproduktion och främjande av artrika miljöer. Här berättar den tidigare förvaltaren Johan Asp om metoder för ett viltanpassat skogsbruk, såsom

  8. Drönare kan förändra viltinventeringen

    Modern drönarteknik kan förändra förutsättningarna för viltförvaltningen. Med värmekamera och optisk kamera kan bland annat älg, kronvilt och rådjur som rör sig under trädkronorna räknas från luften.

  9. Nytt klimat gör att gamla sanningar behöver omprövas

    Med klimatförändringarna omprövas gamla sanningar om hur skogen bör skötas – och det blir viktigare för skogsägare att ha koll på hur skogen mår. Det konstaterar Emma Holmström som är nybliven professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet

  10. Så får du skogen att växa bättre

    Från planta till avverkning. Ett aktivt skogsbruk innebär olika medvetna insatser längs vägen. Här ger Skogssällskapet exempel på, och råd kring, de viktigaste.