”Vadå mål för skogen!?”

Skogsägare vet ofta – intuitivt – vad de vill med sin skog. Men att formulera vetskapen till en strategi har visat sig vara svårare. Målsamtal kan vara en väg till insikt, visar en undersökning från SLU.

Hilma Nilsson

Hilma Nilsson

Emma Berglund

Emma Berglund

Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, vill man ta reda på hur skogsägarens målsättningar kan bli mer tydligt vägledande i skötseln av en skogsfastighet. Hilma Nilsson och Emma Berglund, studenter vid SLU, har därför inom ramen för sitt kandidatarbete provat och utvärderat en metod för målsamtal med skogsägare. En av slutsatserna är att det är ovant för många skogsägare att sätta ord på vad de vill med sitt skogsägande, en annan att det spelar roll hur man frågar.

– För att målsamtalet ska bli bra är det viktigt att möta skogsägaren där hon eller han befinner sig. Vi besökte skogsägarna i deras hem, och de fick prata om den skog de känner. Vi lade mycket fokus på att skogsägarna skulle peka ut platser där någonting var viktigt för dem, till exempel var de tycker om att plocka bär och hur de vill att det ska se ut där.

Särskilda platser

I samtalen med skogsägarna ställde studenterna frågor utifrån målsättningar som visat sig viktiga för skogsägare i tidigare undersökningar (se faktaruta). Högsta nuvärde, tradition, sysselsättning, rekreation och naturvärden var några av de huvudsakliga målsättningar skogsägarna angav. För dem som lyfte fram traditionsmålet – att använda fastigheten som ett sätt att länka samman föregående generationer med kommande – handlade målsamtalet en hel del om specifika platser, berättar Hilma Nilsson.

– Flera av skogsägarna hade ärvt sin skog. Då kunde de ofta peka ut partier i skogen och säga ”här hjälpte jag min pappa” eller ”den här skogen planterade jag – så den har jag sett växa upp”. Det var platser de kände starkt för och där de visste hur de ville att skogen skulle skötas, säger hon.

En intervjuperson avskydde kalavverkning, men det var ändå den metoden som användes...

Skillnad målsättningar och praktik

Många gånger fanns skillnader mellan målsättningarna och hur skogen sköttes i praktiken. Tidsbrist hos skogsägarens rådgivare kan vara ett skäl, tror Hilma Nilsson, den ”allmänna uppfattningen” om hur skogsbruk bör bedrivas ett annat.

– Jag tror att många skogsägare rättar sig efter en allmän uppfattning om hur skog ska skötas. En intervjuperson avskydde kalavverkning, men det var ändå den metod som användes på fastigheten. Skogsägaren hade en bild av att man inte fick göra på annat sätt.

Ett tredje skäl till att skogsskötseln inte alltid återspeglar skogsägarens mål kan vara brist på kunskaper:

– Ibland går skogsägarnas värderingar inte hand i hand med deras kunskaper. Skogsägare som tycker att naturvärden är viktiga har ibland inte tillräcklig kunskap för att fatta rätt beslut för en naturvårdsinriktad skötsel.

Sätta ord på målsättningen

Att den skoglige rådgivaren kan ha en viktig roll i ett målstyrt skogsbruk intygas av Hampus Holmström, analytiker vid Skogssällskapet och forskare vid SLU.

– Skogsförvaltaren kan hjälpa skogsägaren att sätta ord på målen för skogsbruket, när det gäller ekonomi, ekologi och ”skogens härlighetsvärden”. Med konkreta mål och en skogsbruksplan som beskriver hur skogen ser ut kan man med hjälp av moderna beslutstöd analysera vilken skogsskötsel som möter skogsägarens ambitioner och målsättningar på både kort och lång sikt, säger han.

TEXT: Malin von Essen

Nuvärdet

Att beräkna nuvärdet av en verksamhet, till exempel ett skogsbruk, innebär att man diskonterar, räknar tillbaka, alla framtida kostnader och intäkter till dags dato. Man kan säga att nuvärdet uttrycker vinsten (eller förlusten) av verksamheten. Ju högre nuvärde – allt annat oförändrat – desto större lönsamhet.

10+1 mål för skogen

Möjliga målsättningar för skogsbruk som fångats av forskare i olika studier:

  • Naturvärden/biologisk mångfald. Ett rikt växt- och djurliv.
  • Kulturvärden.
  • Tillgång till brännved. Ved för husbehov.
  • Boendemiljö och landskapsbild. En tilltalande miljö nära sin bostad, till exempel en viss typ av skog eller en vacker landskapsbild.
  • Svamp- och bärplockning.
  • Jakt och fiske. Att själv jaga och/eller fiska på sin fastighet. Att arrendera ut jakt/fiske.
  • Annan rekreation. Annat än jakt och fiske, svamp- och bärplockning, till exempel skogspromenader.
  • Tradition. Att se fastigheten som ett arv från tidigare generationer och ett lån från kommande. Fastigheten ska utvecklas och bevaras.
  • Sysselsättning. Ägandet av en skogsfastighet ger möjlighet till sysselsättning.
  • Säkerhets-/likviditetsreserv. Skogen utgör ekonomisk säkerhet för att klara oförutsedda händelser.
  • Kolbindning. Innebär att kol tas upp ur atmosfären. Halten koldioxid minskar i atmosfären, vilket är positivt för klimatet.

Ramlag från 1994

Dagens svenska skogspolitik bottnar i ett beslut från 1993 där produktions- och miljömål gavs lika vikt av riksdagen. Skogsvårdslagen som trädde i kraft 1994 är en ramlag där lagstiftaren uttrycker övergripande mål istället för att i detalj tala om vad som ska hända i skogen. Riksdag och regering har i och med det gett skogsägarna stor frihet och stort ansvar när det gäller formerna för hur de skogspolitiska målen ska nås.

Skogsstyrelsen har i flera omgångar formulerat så kallade sektorsmål för att visa hur myndigheten tolkar den skogspolitik man ska utöva tillsyn över.

Riksdagen har beslutat om miljökvalitetsmål som också påverkar skogsbruket. För en skogsägare är det framförallt målen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv som påverkar vad man får och bör göra på sin skogsfastighet.

Miljömålsberedningen lämnade sommaren 2013 ett delbetänkande till regeringen med förslag på vilka åtgärder regeringen bör vidta för att miljömålen ska nås. För skogens del handlade beredningens förslag framför allt om skydd av skog och om hur skogsbruket ska visa miljöhänsyn. Läs mer om miljömålsberedningens förslag i Skogsvärden 3, 2013.

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.