Snabba förändringar i markfloran kräver nya skötsel­metoder i skogen

Bärris som är relativt ljuskrävande arter (bland annat lingon och blåbär) minskar i södra Sverige, visar forskningsprojektet som Skogssällskapet finansierat. Foto: Ulrika Lagerlöf

De senaste 20 åren har medel­temperaturen i Sverige ökat med 0,9 grader och samtidigt har årsneder­börden ökat med åtta procent. Effekterna av det syns tydligt i skogarnas markflora. Mer än hälften av alla arter har påverkats. Allra tydligast är det i södra Sverige, men samma trend syns i hela landet. Det visar ett forskningsprojekt på SLU som finansierats av Skogssällskapet.

Jörg Brunet, professor vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap på SLU

Jörg Brunet, professor vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap på SLU

Forskarna Jörg Brunet och Per-Ola Hedwall vid Sveriges lantbruks­universitet har i sin forskning undersökt hur varmare klimat, kvävenedfall och minskat ljusinsläpp till följd av allt större andel medelålders och tätare skogar, har påverkat markfloran mellan åren 1994 och 2013. Resultaten visar en tydlig förändring: mer än hälften av alla arter har påverkats, ökat eller minskat i förekomst.

­­– Vi blev förvånade över att förändringen var så stor, säger Jörg Brunet. 20 år är ingen lång tid, men vi ser tydliga skillnader. Effekterna är större i södra Sverige där vi ser en ökning av skuggtåliga arter som gynnas av värme och kväve, men även i norr ser vi att vissa växter ökat och andra minskat.

Några exempel:

  • Bärris som är relativt ljuskrävande arter (bland annat lingon och blåbär) minskar i södra Sverige.
  • Ormbunkar och buskar ökar i hela landet.
  • Gräsväxter minskar i hela landet.

Markfloran viktig för näringsbalansen

Jörg Brunet förklarar att markflorans samman­sättning är en viktig förutsättning för bra näringsbalans i skogens ekosystem – och därmed för skogens tillväxt. Just risen är viktiga komponenter i markens näringssystem.

– Om bärrisen försvinner påverkas näringsdynamiken i marken och risken för näringsläckage ökar. Då stör vi hela näringskedjan, inte bara för markfloran och träden, utan även för insekter, fåglar och däggdjur. Bra näringsbalans i markfloran ger också bra skogstillväxt, påpekar han.

Gallring, öppna landskap och mindre gran

Vad kan svenskt skogsbruk göra för att motverka förändringen och behålla balans och biologisk mångfald i markfloran?

– Skogsbruket kan påverka genom skötsel­metoder som tar bättre hänsyn till markfloran.

Jörg Brunet har några konkreta förslag som framför allt ökar ljusinsläppen i skogen och därmed bevarar den biologiska mångfalden i markskiktet.

  • Gallra oftare för att öka ljusinsläppet till markskiktet.
  • Bevara och öka nätverk av öppna landskapspartier, skogsvägkanter, våtmarker och betesmarker.
  • Minska andelen gran. Satsa mer på tall, björk och ek som släpper in mer ljus.

Konflikt mellan olika miljömål

Förslagen innebär dock flera målkonflikter mellan olika miljö-, skötsel- och produktionsmål.

– Mer gallring kan öka risken för stormfällning, mer tall och ek ger större problem med betesskador och den totala skogstillväxten kan minska. Miljöpolitiskt strävar vi nu efter att istället öka skogsproduktionen och öka vår användning av biomassa för att kunna minska användningen av fossila bränslen.

Biomassa som i sin tur minskar kol- och kväveutsläppen och i bästa fall bromsar den globala uppvärmningen.

Moment 22 där lösningarna motverkar varandra.

– Det svåra är att hitta balansen i ett smart skogsbruk som kan ta hänsyn till både biologisk mångfald och ökande skogsproduktion, säger Jörg Brunet.

Riksskogstaxeringen en guldgruva

Hur tror du det ser ut om ytterligare 20 år?

– Processen kommer att fortsätta och sprida sig allt längre norrut om vi inte kan hejda utvecklingen. Den här forskningen kommer att bli mer och mer värdefull med tiden. Riksskogstaxeringens vegetationsinventering är en guldgruva för fortsatt forskning, säger Jörg Brunet.

Ur ett internationellt perspektiv är det unikt att kunna följa förändringar i markfloran under så lång tid. Jörg Brunet säger att han inte har hört talas om något land som har haft liknande storskaliga inventeringar med så långa perspektiv.

TEXT: Gunilla Schönning

100 arter analyserades

Jörg Brunet och Per-Ola Hedwall är vegetationsekologer och forskare vid SLU i Alnarp. De har undersökt hur varmare klimat, ökat kvävenedfall och minskat ljusinsläpp, som blir följden av att andelen medelålders skogar stadigt ökar, påverkar kärlväxter i fältskiktet i markfloran. Fältskiktet består av alla arter, även ris och sly under en meters höjd.

Utgångspunkten är Riksskogstaxeringens vegetationsinventering mellan 1994 och 2013. Inventeringen görs på ett stort antal permanenta provytor vart tionde år och omfattar ungefär 270 arter och artgrupper.

Jörg och Per-Ola analyserade drygt 100 arter med utgångspunkt från om de ökat, minskat eller inte påverkats alls.

  • I södra Sverige (temperad zon) hade 41 arter minskat och 25 arter ökat.
  • I norra Sverige (boreal zon) hade 26 arter minskat och 30 arter ökat.

Forskningsprojektet har finansierats av Skogssällskapet.

Läs mer om projektet och slutrapporten

Våra tjänster

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.