Pär Holmgren: ”Ingen vet hur omfattande klimatförändringarna kommer att bli”

Pär Holmgren, meteorolog

– Ha en så stor riskspridning som möjligt, rådger Pär Holmgren. Foto: Peter Knutson

Hur mycket varmare har det egentligen blivit i Sverige, och vad säger indikationerna om framtiden? Pär Holmgren, meteorolog och naturskadespecialist, ger oss en färsk klimatrapport.

De allra flesta är införstådda med att klimatet håller på att förändras, och begreppet ”global uppvärmning” har knappast undgått någon. Men hur mycket varmare har det blivit, och hur ser det ut i Sverige? Pär Holmgren, tidigare meteorolog på SVT, och nu verksam inom hållbarhetsfrågor på Länsförsäkringar som naturskadespecialist, ger oss en tydlig bild av klimatläget.

– Globalt sett har det blivit ganska exakt en grad varmare jämfört med den förindustriella tiden. Ser vi till uppvärmningen i Sverige går den dubbelt så fort, här har det blivit två grader varmare. Det beror delvis på att uppvärmningen går fortare vid polerna, framför allt vid nordpolen. Men det beror även på att uppvärmningen går fortare över kontinenter än över hav, därför kommer det att ta hundratals år innan vi ser en full effekt av uppvärmningen. Haven magasinerar massvis med värme, så vi upplever ännu inte den fulla effekten av klimatförändringarna, säger han.

Skogsbrukare: snegla på klimatet i Tyskland

Det faktum att haven magasinerar värme gör att det också är svårt att förutse vad som kommer att hända i framtiden, förklarar Pär Holmgren. Men det finns ändå vissa indikationer att gå efter för att få en uppfattning om vad vi bör vara beredda på.

– Jag brukar beskriva att förändringarna gör att temperaturzonerna och vegetationszonerna förskjuts norrut här i Sverige med i genomsnitt en halv till en hel mil per år. Det gör att en jordbrukare kan snegla lite längre söderut och se vilka grödor som används där för att kunna anpassa sitt jordbruk till nya förhållanden, säger han.

Desto svårare är det för skogsbrukare som har omloppstider på upp emot 80 till 100 år.

– Som skogsbrukare måste man snarare snegla på klimatet i Tyskland.

Det här innebär givetvis jättestora utmaningar för skogsbruket, säger Pär Holmgren.

Ytterligare parametrar att ha i åtanke är att ett förändrat klimat även innebär förändrad nederbörd och en markant ökad risk för bränder, i samband med varmare somrar.

– Lite förenklat kommer vi över året med stor sannolikhet att få mer nederbörd i framtiden, och det mesta kommer att ske under vinterhalvåret. Då kommer vi tillbaka till hur det påverkar skog och grödor i Sverige. I Sverige är det ju så att växtligheten behöver som mest vatten på sommaren. Men då är risken i stället att vi får ökad risk för torka, åtminstone vissa år, säger han.

Biologisk mångfald ett "försäkringsbolag"

Den tredje, och kanske svåraste parametern, att ta ställning till är den ökade risken för skadedjur och svampangrepp, menar Pär Holmgren.

– Det finns en stor risk att det kan ske saker nu under 2020-talet som inte skedde under 1900-talet i form av nya skadedjur, svampangrepp och dessutom en markant ökad risk för skogsbränder.

Några lösningar på problemen har inte Pär Holmgren. De enda rekommendationer han vill ge är att sprida riskerna och att se över sitt ”eget försäkringsbolag”.

– Vi kan inte säga i dag vilka av de nuvarande arterna som kommer att klara av att anpassa sig till ett varmare klimat. Vi vet inte heller hur omfattande klimatförändringarna kommer att bli. Så det enda jag tycker att man kan ge som råd är därför att ha en så stor riskspridning som möjligt och inte bara satsa på vissa arter. Sedan är det viktigt att värna den biologiska mångfalden, den fungerar som naturens “egna försäkringsbolag”.

TEXT: Malin Letser

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.