Nytt verktyg visar vilka diken som är värda att rensa
Att rensa eller inte rensa, det är frågan. När det gäller diken i skog och mark är det en enormt viktig fråga – den totala längden av Sveriges diken beräknas nämligen vara över en miljon kilometer. Och hälften av dem har ingen funktion. Tid, resurser och miljö står på spel, och ny forskning visar vägen.
Allt eftersom diken åldras kan underhåll behövas, men det har länge saknats vägledning kring hur man prioriterar skötseln. Eliza Hasselquist, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, har inom sin forskningsstudie tagit fram verktyget DitchFlowTracker som hjälper till att prioritera vilka diken som är värda att rensa – och vilka som kan lämnas orörda.
– Vi tror att närmare 50 procent av Sveriges skogsdiken inte fungerar som de ska. Ungefär hälften av dem ligger på torr eller sandig mark och skulle inte fungera även om man rensade dem. Resterande del finns i områden där vatten inte kan rinna genom dikena – de är helt enkelt felplacerade redan från början, säger Eliza Hasselquist.
Får en bild av vilka diken som gör nytta
Skogssällskapet är en av finansiärerna till den del av projektet som kretsar kring att fälttesta verktyget. DitchFlowTracker använder nya digitala höjdmodeller som genererats från de senaste laserskanningarna som gjorts med flygplan över Sverige. Detta kombineras med flödesackumuleringsmodeller som uppskattar hur mycket vatten som flyter genom varje enskilt dike.
– Syftet med verktyget är att få en tydligare bild av hur skogen växer och därigenom förstå vilka diken som faktiskt gör sitt jobb. Vi håller på att lägga grunden nu och hoppas på att kunna utveckla en app som gör det lättare att prioritera vilka diken som tjänar på att rensas, och vilka som kan lämnas orörda.
Prioritering behövs
Faktum är att en prioritering är nödvändig. Eliza Hasselquists forskningsprojekt fokuserar på området Krycklan i Västerbotten, och där är den totala sträckan diken dubbelt så lång som övriga vattendrag som strömmar genom området. Hela skogsnäringen är i behov av guidning när det kommer till frågan om dikesrensning, menar hon.
– Skogsstyrelsen och länsstyrelserna från hela Sverige har ett brådskande behov av vägledning kring hur man prioriterar när det gäller underhåll av diken. Det här är ett forskningsämne som har växt fram utifrån att vi har lyssnat på intressenternas behov.
Vad gjorde dig mest förvånad under projektets gång?
– Att det finns så otroligt många diken! Vi kanske inte alltid tänker på dem då många är övervuxna av vitmossa och vi bara hoppar över dem när vi är i skogen – men de är överallt!
Fick betalt per meter dike
En av orsakerna till den enorma mängden diken är att man på 1930-talet lejde arbetslösa att gräva diken i landets skogar, och att de fick betalt per meter grävt dike – oavsett om de skulle kunna fylla en funktion eller inte.
– Fördelen med vissa diken är att de hjälper nyplanterade trädplantor och unga trädbestånd att hålla undan vattnet så att rötterna inte översvämmas. Äldre skog klarar dock av att hålla grundvattennivån på en jämn nivå, så där behövs egentligen inga diken.
Verktyg som sparar tid, pengar och resurser
Eliza Hasselquist och hennes projektteams kartläggning har visat att skogsdiken till en sammanlagd längd av 500 000 kilometer saknar funktion i dag. Dessa skulle alltså kunna bortses ifrån när det är dags att prioritera vilka diken som behöver rensas, vilket skulle innebära en besparing på tid, pengar och resurser. Dessutom skulle det förmodligen leda till ett mer hållbart skogsbruk.
– Dikesrensningen är ofta ineffektiv, tidskrävande och kostsam och kan dessutom ha en negativ inverkan på miljön. Rensningen kan leda till förluster av näringsämnen i marken och öka transporten av kväve, fosfor och kvicksilver, vilket kan påverka både djurlivet och dricksvattnet negativt.
Vad hoppas du att projektet ska leda till?
– Samhället behöver vägledning kring hur man kan balansera kostnader, risker och fördelar när det gäller dikesrensning. Målet är att ta fram en tydlig bild av vilka diken som gynnar skogsproduktionen för att kunna lägga resurserna på dem, och slippa rensa diken i onödan. Ett klimatsmart arbetssätt som dessutom skulle spara både tid och pengar.
– Självklart vill jag också att DitchFlowTracker ska bli standardverktyget i framtiden. Ge oss tre till fem år och det kommer att bli så!
Text: Therese Johansson
Dela
Våra tjänster
Vi bidrar till utveckling
Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.