Flugornas hemliga liv
Att skalbaggar är beroende av död ved i skogen är välkänt. Men hur är det egentligen med flugorna och myggorna? Forskaren och entomologen Mats Jonsell menar att de så kallade ”tvåvingarna” har hamnat i skuggan av skalbaggarna när vi pratar om naturvårdsinsatser i skogen. I ett forskningsprojekt, finansierat av Skogssällskapet, har han tittat närmare på vad flugor och myggor vill ha.
– De flesta vet att det finns många skalbaggar som lever i död ved, och skalbaggarna har haft ett stort inflytande på hur naturvårdsåtgärder i skogen utförs. Men färre vet att tvåvingar – alltså flugor och myggor – också har väldigt många vedlevande arter, faktiskt fler än skalbaggarna!
Mats Jonsell är entomolog och universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I ett projekt finansierat av Skogssällskapet har han tittat närmare på om de naturvårdsåtgärder som görs, med hänsyn till skalbaggar, fungerar också för tvåvingar.
– Efter att ha tittat i den magra litteratur som finns om hur tvåvingar väljer vedsubstrat förväntade vi oss att de skulle vara mindre nogräknade än skalbaggarna. Mer generalister alltså. Vi trodde också att tvåvingarna skulle vara mer knutna till fuktig ved än skalbaggar. Båda dessa saker visade sig dock vara fel när vi analyserade de flugor som kläckts fram, berättar Mats Jonsell.
Torra stubbar mest populära
Forskarna jämförde tvåvingars och skalbaggars förekomst i olika typer av bioenergived (ris och stubbar som lämnas på hyggen). I en studie jämfördes gran- och björkstubbar på hyggen som stod blött respektive torrt. Resultatet var entydigt: tvåvingarna föredrar, precis som skalbaggarna, torra stubbar.
– I en andra studie jämförde vi hur många olika typer av ved en art använder, alltså hur stor ”nischbredd” de har. Skillnaden i nischbredd mellan skalbaggar och tvåvingar var snarast tvärtemot vad vi trodde. Det visade sig att tvåvingarna hade högre andel specialister än skalbaggarna. Tvåvingarna hade också en något högre andel knuten till grövre ved och tenderade att vara mer associerade med asp än skalbaggarna. Skalbaggarna tenderade istället att ha fler arter som föredrog ek och gran, berättar Mats Jonsell.
Variation i vedutbudet viktigt
Slutsatserna från projektet är att rekommendationerna som finns kring naturhänsyn i dag fungerar bra också för tvåvingar. Men det är bra att komma ihåg att tvåvingarna är ännu mer beroende av variation i vedutbudet.
– Det är viktigt att det finns ved av olika trädslag, ålder, solexponeringar och så vidare. Att tvåvingarna gillar asp stärker argumenten för att aspen är väldigt värdefull i naturvården, säger Mats.
Och det finns mycket kvar att lära om tvåvingarnas liv och leverne. Till exempel hur många de faktiskt är. En uppskattning är att det finns drygt 1500 arter vedlevande tvåvingar i Norden, men enligt Mats Jonsell kan det i själva verket vara betydligt fler.
– Det finns till och med ganska vanliga arter som ännu inte har ”upptäckts”, alltså beskrivits och namngetts. Den vanligaste arten i vår studie var fortfarande obeskriven när studien gjordes. Men precis före vi blev färdiga med vår vetenskapliga publikation fick flugan ett namn: Drapetis abrollensis. Det är en liten puckeldansfluga som var lite svårupptäckt. Den är liten, bara ett par millimeter, och det finns fler arter i samma släkte som liknar den. Men den var väldigt vanlig: vi hittade totalt 352 individer och den fanns i 60 procent av de provtagna björkstubbarna. Fyndet är ett tydligt bevis på att det finns mycket kvar i vår natur att upptäcka, bara man tittar tillräckligt noga!
Dela
Våra tjänster
Vi bidrar till utveckling
Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.