Många sanningar om skogen och klimatet

Skogsvy i dimma. Foto: Matilda Holmqvist

Foto: Matilda Holmqvist

Den senaste månaden har debattvågorna gått höga kring skogens roll för klimat och biologisk mångfald. Vi har frågat Lars Högbom, forskare på Skogforsk, varför det verkar som att det finns så många sanningar om skogen och klimatet.

Lars Högbom. Foto: Skogforsk

Lars Högbom

I mitten av januari publicerades de första artiklarna i en serie i Dagens Nyheter under taggen ”DN granskar skogsindustrin”. I samma veva publicerades filmen ”More of everything” som Greenpeace och Skydda skogen tagit fram. En fråga som lyfts såväl i artikelserien som i filmen är skogen och skogsindustrins roll för klimatet. Är skogsbruket en klimathjälte eller en klimatbov?

Skogssällskapet finansierar sedan 2020 forskningsprojektet Skogens kol vid Skogforsk där man undersöker vilken betydelse avgränsningen har för vilket svar man får kring skogens klimatpåverkan. Vi ställde tre frågor till forskaren Lars Högbom om projektet, och den förvirring som råder.

Hur är det möjligt att man kommer fram till så olika slutsatser om skogens roll för klimatet?

– En del av problemet är ju att alla har rätt, givet de antaganden som man baserar sin analys på. Men i debatten bemöter man inte varandras argument, utan framför bara sina egna. Dessutom råder det ofta en otydlighet kring vilka antaganden som respektive slutsats baseras på, vilket gör debatten förvirrad. Mycket av skillnaderna beror på vilket perspektiv man använder – ett bestånds- eller ett landskapsperspektiv. Eftersom omloppstiderna i svenskt skogsbruk ligger mellan 60-120 år har ju även tiden betydelse.

– En fråga som lyfts på senaste tiden i debattartiklar och i filmen ”More of everything” är om bioenergi släpper ut mer koldioxid per mängd producerad energi än vad fossila bränslen gör, vilket är helt sant. Motargumentet är att bioenergi från skog är en del av det biologiska kretsloppet, där utsläppen ändå skulle ske genom förmultning. Koldioxiden som släpps ut binds på sikt upp igen genom att ny skog planteras och växer upp. Det här skiljer sig från fossila bränslen som tillför koldioxid som tidigare var bunden i jordskorpan.

På vilket sätt kan ditt projekt bidra till att föra samtalet om skogens roll för klimatet framåt?

– Syftet med projektet är att sammanställa de olika synsätten och bemöta argumenten från båda håll. Projektet är ett av flera projekt om skogsbruk och kol som kan komma att ge underlag i de framtida diskussionerna om skog och skogsbruk.

Många skogsägare kan nog känna sig förvirrade av de olika fakta som lyfts, och som delvis talar emot varandra. Kan du ge skogsägare några ord på vägen, om hur man ska tänka på sin skog ur ett kolbindningsperspektiv?

– Alla är överens om att växande skogar tar upp och lagrar koldioxid. Baserat på det är det är bra ur ett koldioxidperspektiv att ha en hög tillväxt på fastigheten, så länge det sker i balans med andra mål på fastigheten, som miljömål – där effekter på mark och vatten och biologisk mångfald ingår – och skogsägarens egna mål med skogsbruket.

Text: Ulrika Lagerlöf

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.