Avverka utan spår – är det möjligt?

Skogsägaren Lorentz Saethern tillsammans med Micael Larsson på Team Jord & Skog. Foto: Fredrik Karlsson

Skogsägaren Lorentz Saethern tillsammans med Micael Larsson på Team Jord & Skog. Foto: Fredrik Karlsson

En skotare väger mellan 10 och 20 ton – med full last det dubbla. Det är enorma påfrestningar som marken i våra skogar utsätts för när det är dags för avverk­ning. Samtidigt innebär mildare vintrar och ökad nederbörd sämre bärighet i marken. Men med kunskap, planering och digitala hjälpmedel går det att minimera körskadorna.

Skogen är ett känsligt system. Det som händer med marken påverkar vattnet i bäckar, åar och sjöar och skador som uppstår i samband med drivning kan orsaka problem i många, många år framöver. När marken pressas samman av skogsmaskinerna får trädens rötter svårt att ta sig fram. Det leder till försämrat upptag av vatten och näring och minskad tillväxt. Dessutom ökar risken för rotröta och vindfällning.

Lorentz Saether är utbildad jägmästare och har arbetat inom skogen i hela sitt liv. I Eda kommun i Värmland, bara en kilometer från gränsen till Norge, äger han en skogsfastighet på cirka 300 hektar.

– Jag är uppvuxen med skogsbruket och det var helt naturligt att det var det jag skulle jobba med. Den här fastigheten har varit i min familj i 350 år. Jag tog över efter min far och en faster för drygt 20 år sedan och är tionde generationen som brukar den här marken, berättar Lorentz Saethern, som bor på en gård med tillhörande skog på den norska sidan av gränsen.

15 år med Skogssällskapets skogsförvaltning

Att vara skogsägare ser han som ett stort ansvar. Det gäller att förvalta skogen väl för att i sin tur kunna lämna över den till nästa generation.

– Det är ett helt annat fokus på att skydda marken i dag än för 20 år sedan. Vid slutavverkning är det till exempel lätt att få utlakning av kvicksilver och när skadan redan är skedd är det inte mycket att göra, men den går att undvika, säger han.

Skogsmarken i Eda består till nästan 90 procent av barrskog och tillväxten ligger på sex till sju kubikmeter per hektar.

– Det är bördiga marker som lämpar sig väldigt bra för gran, men vi försöker få in lite lövskog också, för att göra skogen mer stormtålig, berättar Lorentz Saethern.

För 15 år sedan tecknade han ett förvaltningsavtal med Skogssällskapet. Som enmansföretagare betyder det mycket att ha någon att vända sig till.

– När jag växte upp hade vi många anställda i skogen, i dag är det bara jag själv. Därför är det väldigt värdefullt att kunna anlita en oberoende aktör som Skogssällskapet. Samarbetet har gjort att jag har utvecklats som skogsägare, fått ny kunskap och dessutom trevliga kollegor.

Skördare. Foto: Fredrik Karlsson

Foto: Fredrik Karlsson

Digitala hjälpmedel ger bra underlag för beslut

När det är dags för avverkning gör Lorentz Saethern först en grovplanering. Två gånger om året träffar han sin skogsförvaltare Fredrik Glänfält för en genomgång.

Redan för två år sedan började Lorentz Saethern planera för en slutavverkning på cirka sju hektar på sin fastighet, men först nu i vinter kunde den genomföras. Pandemin kom emellan, men också de korta vintrarna.

– Det har varit väldigt blött, vilket gör att vi är beroende av att köra när det är tjäle i marken. Det har gjort att vi har fått skjuta på avverkningen, berättar han.

Att ta hänsyn till marken är viktigt redan på planeringsstadiet och med dagens digitala hjälpmedel går det att skapa sig en bra bild av hur avverkningen ska gå till innan man kommer ut i skogen.

– Jag har full digital tillgång till min skogsbruksplan, det är ett väldigt bra verktyg. Jag kan studera markfuktighetskartor och göra beståndsindelningar direkt på telefonen. Det ger ett bättre underlag för att fatta riktiga beslut, säger Lorentz, men betonar att man inte kan förlita sig helt på de digitala hjälpmedlen.

– Du måste ut i skog och mark också. Den viktigaste utrustningen för att driva skogsbruk är fortfarande ett par bra kängor.

Kunnig maskinförare ger trygghet

Lorentz Saethern berättar att det är en entreprenör som utför avverkningen för Skogssällskapet, Team Jord & Skog från Kristinehamn.

– Jag är väldigt imponerad över maskinförarens arbete. Han tar stor hänsyn och är väldigt kunnig. Det är en trygghet som skogsägare att veta att det blir gjort på rätt sätt, säger han.

För även om avverkningen är noggrant planerad, så hänger mycket på den som sitter i maskinen.

– Skördarföraren skaffar sig alltid en överblick och ser var de känsliga partierna finns innan avverkningen påbörjas. Vi delar upp trakten i olika områden, tittar var vi behöver risa och var det är bättre bärighet och vi i stället kan ta ut grenar och toppar, berättar Micael Larsson på Team Jord & Skog.

De digitala kartorna är ett viktigt hjälpmedel även på plats ute i skogen, berättar Micael Larsson.

– När trakten planeras används en padda för att pricka in var vi behöver ta olika naturhänsyn, var det finns fornminnen och om det är någon bäck vi behöver broa oss över. Om markerna är fuktiga tittar vi på var bärigheten är bäst. När maskinförarna sedan sitter i skördaren eller skotaren får de upp kartan i datorn och kan gå in och kolla på de olika kartskikten, säger han.

Micael Larsson, Team Jord & skog, och Lorentz Saethern, skogsägare i Eda. Foto: Fredrik Karlsson

Micael Larsson, Team Jord & skog, och Lorentz Saethern, skogsägare i Eda. Foto: Fredrik Karlsson

Speciella blötmarksgrupper

Att undvika körskador, spårbildningar och förorening av vattnet är en viktig del i entreprenörens uppdrag. Team Jord & Skog har speciella blötmarksgrupper med maskiner som har extra breda däck och bärande band, anpassade för att köra på känsliga marker. Stockmattor och sprängmattor är andra hjälpmedel, som man tar till för att förstärka där marken har dålig bärighet.

– Vi måste ha kunskap om det här för att göra ett bra jobb. I höstas gick alla våra maskinförare som kör för Skogssällskapet en markskoningsutbildning, som både omfattade praktiska exempel ute i fält och en teoretisk del, berättar Micael Larsson.

Skogsägaren Lorentz Saethern är övertygad om att de digitala hjälpmedlen kommer fortsätta att utvecklas och spela en viktig roll inom skogsbruket.

– De gör att kunskap blir mer tillgänglig. I dag har man telefonen med sig överallt, är det något man funderar på så är det bara att slå upp det. Det är ett viktigt verktyg, nästan lika viktigt som stämplings­yxan var förr.

Text: Monica Forsberg

Lorentz Saethern. Foto: Fredrik Karlsson

Lorentz Saethern

  • Ålder: 61 år.
  • Bor: Gården Skogtun i Magnor, Norge.
  • Gör: Jägmästare och skogsägare.
  • Familj: Gift och har två söner.
  • Bäst med att vara skogsägare: Att få förvalta och vara en del av naturen samtidigt som du skapar något du kan leva av.

Tips – så skonar du marken

  • Planera avverkningen när det är barmark.
  • En digital markfuktighetskarta är ett bra hjälpmedel både vid planering och drivning. Den visar hur nära markytan grundvattennivån ligger, vilket gör det enklare att undvika fuktiga och blöta partier på trakten. Forskning visar att 60–70 procent av alla körskador uppstår i fuktiga områden.
  • Planera så att basvägarna hamnar på mark med hög bärighet.
  • Ett alternativ kan vara att använda så kallade ”spökstråk”
    på blötare partier. På dem kör enbart skördaren och lyfter
    fram virket till stråk där den tyngre skotaren kan köra.
  • Förstärk blöta partier, risa och bygg broar vid överfarter och
    använd hjälpmedel som portabla stockmattor vid behov.
  • Idag finns särskilt skonsamma maskiner med breda bärande band, som lämpar sig för känsliga marker.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.