Avkastningen från besparingsskogen bidrar till samhället
Sedan sent 1800-tal har Älvdalens besparingsskog varit viktig för närområdet. Den gemensamt ägda skogen har en professionell förvaltning och ett mål om att ha en god och jämn avkastning – i all framtid. Nils Eliasson, förvaltare vid Älvdalens besparingsskog, berättar om ägandeformen och vad den har för betydelse för lokalsamhället.
Älvdalens besparingsskog bildades 1888 i samband med avvittringen, en process då man delade in marken i delar av Sverige och Finland i statligt och privat ägd mark. I Älvdalen såg man möjligheten att bilda gemensamt ägda skogar, besparingsskogar, med reglerad avkastning och professionell förvaltning. En tredjedel av den så kallade avrösningsjorden, mark som skulle gå från staten till privata ägare, avsattes till besparingsskog. Varje jord- och skogsbruksfastighet fick därefter andelar i besparingsskogen utifrån hur mycket åkermark som redan fanns på den privata fastigheten.
– En av anledningarna till att man gjorde så här var att vi bara något decennium tidigare hade haft svält i Sverige och resurserna var knappa. Parallellt med det hade skogsbolag börjat köpa upp skog och hela gårdar. Det gjorde staten orolig för att bönderna skulle sälja sin mark. Besparingsskogen var ett sätt att skapa ett starkt skydd mot det, säger Nils Eliasson, förvaltare vid Älvdalens besparingsskog.
Skapad för att finnas kvar för alltid
Besparingsskogar, eller allmänningsskogar som det ibland kallas, lyder under lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.
– Älvdalens besparingsskog är skapad för att finnas kvar för all framtid. Samtidigt kom den här ägandeformen till under en tid då skogsprodukter fick ett högre värde och man såg en möjlighet att nyttja avkastningen för bygdens bästa.
Till skillnad från en häradsallmänning eller samfällighet delar Älvdalens besparingsskog inte ut någon kontantutdelning – avkastningen går i stället tillbaka till delägarna och bygden i form av bidrag, många kopplade till jord- och skogsbruk.
– Till exempel får delägarna gratis markberedning, plantering, röjning och annat på sin egen skogsfastighet. Vi delar ut en del djurbidrag och bidrar till utsäde och gödselmedel för jordbruket. Vi är dessutom väghållare på det privata vägnätet och underhåller vägarna.
Ger bidrag till bygden
Genom historien har pengarna från besparingsskogen gått till en mängd olika ändamål – från fattigvård och läkare till veterinärer. Det har haft stor betydelse för bygden, särskilt under tiden innan kommunreformerna då det var jordägarna som gemensamt beslutade om att bygga till exempel skolor.
– På den tiden fick man samla ihop pengar för att bygga en skola. Men med en besparingsskog kunde man ta avkastningen därifrån för att skapa samhällsnytta.
För tre år sedan bidrog besparingsskogen till en standardhöjning i skolan i Älvdalen, ett exempel på hur pengarna återinvesteras i det lokala samhället.
– Då gick mycket till teknisk utrustning för ljud och bild och IT-utrustning, säger Nils Eliasson.
Jämn och god avkastning
Lagstiftningen sätter ramarna för besparingsskogens mål: jämn och god avkastning i all framtid. Avverkningsberäkningar görs ungefär vart tionde år. Ytterligare en målsättning för Älvdalens besparingsskog är att bedriva ett hållbart skogsbruk och att bevara den biologiska mångfalden i skogen.
Nils Eliasson ser stora fördelar med ägandeformen.
– Den är skapad för att vara beständig. Om vi till exempel får in pengar från försäljning av en fastighet måste de användas för att köpa ny skog. Ytterligare en fördel är att det är en professionell förvaltning av ett större skogsinnehav som kommer delägarna till godo.
Text: Elsa Sjögren
Dela
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.