Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väderförhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

Lätt, nätt och skonsamt
Skogssällskapet använder bandgående maskiner med lågt marktryck för att kunna gallra på blöta och känsliga marker. Det gör att mer virke kan tas ut och att det blir mycket mindre markskador.
12 december 2014
Virkeskrönikan: Vinst eller förlust? Valutakurserna avgör
Kronan försvagas och svensk skogsindustri är starkare än på länge. Alla de tre stora valutorna (pund, euro och dollar) som skogsindustrin gör sina affärer med har stärkts mot kronan.
11 december 2014
Dit man inte kan gå till fots
Fyra frågor till entreprenören Anders Svensson, på Våtseröd Skog, som har kört den kombinerade skotar- och skördarmaskinen Timbear i två år.
10 december 2014
Markbered med naturhänsyn
Skonsam och småskalig markberedning ger bättre naturhänsyn – och samtidigt bra resultat för skogsbruket. Mindre maskiner skapar inte minst nya möjligheter att undvika skador på fornlämningar.
10 december 2014
Virkeskrönikan: Skillnad på naturkatastroferna
Fyra stormar i början av vintern. Sedan den största branden i modern tid med 17 000 hektar som eldhärjades i Västmanland. Båda får effekter på virkesmarknaden – men olika stora effekter.
16 september 2014
Virkesexperten om storbranden: "Rädda det som räddas kan"
Efter brandens framfart är det fullt med svarta trädskelett i de västmanländska skogarna. Enligt Magnus Juntikka, virkeschef på Skogssällskapet, är det inte självklart om, och hur, den brända skogen kan tas tillvara.
15 september 2014
Virkeskrönikan: Dyrt pund gynnar exporten
Under senaste halvåret har priset på det engelska pundet varit en viktig orsak till att exporten av svenskt grantimmer gått bra.
27 maj 2014
Kortare eller längre omloppstid: Liten betydelse för skogsekonomin
I en studie ska Future Forests visa hur skogens olika värden utvecklas vid olika omloppstider. Resultaten kommer att visa hur skogen kan skötas mot flera mål, till exempel produktion av virke och energiråvara, främjande av biologisk mångfald, rekreation
27 maj 2014
Virkeskrönikan: I stormarnas spår
Stormarna har påverkat marknaden i Götaland och i Mellannorrland. Timmerflödet har varit större än beräknat i södra Sverige, och i spåren av Ivar i norr är det lokalt ett stort överskott på talltimmer och barrmassa. Det dämpar trycket på prishöjningar i
28 mars 2014
Tvära kast i skogspressen
Hormoslyrbesprutningarna på 1970-talet är den mest omskrivna händelsen i skogspressen åren 1968–2003. Ingen annan fråga har väckt större känslor hos allmänheten och vänt opinionen mer mot det moderna skogsbruket.
27 mars 2014