Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Virkeskrönikan: Skillnad på naturkatastroferna

    Fyra stormar i början av vintern. Sedan den största branden i modern tid med 17 000 hektar som eldhärjades i Västmanland. Båda får effekter på virkesmarknaden – men olika stora effekter.

  2. Virkesexperten om storbranden: "Rädda det som räddas kan"

    Efter brandens framfart är det fullt med svarta trädskelett i de västmanländska skogarna. Enligt Magnus Juntikka, virkeschef på Skogssällskapet, är det inte självklart om, och hur, den brända skogen kan tas tillvara.

  3. Virkeskrönikan: Dyrt pund gynnar exporten

    Under senaste halvåret har priset på det engelska pundet varit en viktig orsak till att exporten av svenskt grantimmer gått bra.

  4. Kortare eller längre omloppstid: Liten betydelse för skogsekonomin

    I en studie ska Future Forests visa hur skogens olika värden utvecklas vid olika omloppstider. Resultaten kommer att visa hur skogen kan skötas mot flera mål, till exempel produktion av virke och energiråvara, främjande av biologisk mångfald, rekreation

  5. Virkeskrönikan: I stormarnas spår

    Stormarna har påverkat marknaden i Götaland och i Mellannorrland. Timmerflödet har varit större än beräknat i södra Sverige, och i spåren av Ivar i norr är det lokalt ett stort överskott på talltimmer och barrmassa. Det dämpar trycket på prishöjningar i

  6. Tvära kast i skogspressen

    Hormoslyrbesprutningarna på 1970-talet är den mest omskrivna händelsen i skogspressen åren 1968–2003. Ingen annan fråga har väckt större känslor hos allmänheten och vänt opinionen mer mot det moderna skogsbruket.

  7. "Timret har alltid varit skogens ryggrad"

    Hur sköter en man som under sitt yrkesliv hunnit med att vara skogsforskare, chef för skogsutbildningarna, generaldirektör för Skogsstyrelsen och ledare för ett gigantiskt skogsföretag sin egen skog? Skogsvärden har träffat Björn Hägglund på Berg, hans

  8. Inversmarkberedare bryter ny mark

    I 30 år har skogsbruket väntat på inversmarkberedningen – metoden som ger dina plantor en kickstart och inte lämnar fula, djupa sår på ditt hygge. Nu finns den. Följ med till Västerbotten och tre forskare som uppfunnit en ny, smart markberedare.

  9. Virkeskrönikan: Skör men positiv virkesmarknad inför 2014

    För ett år sedan rådde försiktig optimism. Vi vågade tro på att vi hade lämnat det värsta bakom oss, och med facit i hand blev det ungefär så under 2013 – en skör virkesmarknad med ljusglimtar.

  10. Grönt kol kan bli rena guldet

    I Umeå bygger nu företaget BioEndev en industrianläggning som ska producera så kallat grönt kol, en produkt som som framställs genom att man rostar, eller torrifierar, trä.