Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Körskador: Bättre resultat med samtal och samarbete

    Med rätt åtgärder finns stora vinster att göra i kampen mot körskador. Entreprenören Per Öhrman minimerar markskador som orsakas av skördare och skotare genom god planering, bra kommunikation och noggrann dokumentation.

  2. Intensiv kamp mot körskadorna

    Skogssällskapet arbetar med en ny policy för att begränsa körskadorna, som är allt svårare att undvika på grund av blöta somrar, otjälade vintrar och krav på jämna leveranser till industrin – året runt.

  3. Skogsbruket i Lübeck ger lönsamhet och nöjda naturvänner

    – Naturvännerna får sina jätteträd. Men det får jag också, ler Knut Sturm nöjt. Han leder Lübecks kommunskogar, där naturvänner och skogsbruk enats om hur skogen ska skötas. Målet är att efterlikna de naturliga skogarna – och samtidigt tjäna grova pengar

  4. Virkeskrönikan: Sommarens kalldusch

    Det skrevs en hel del om euron när den var uppe i 11,70 kr. Lika självklart blir det att kommentera valutakursen när den nu är nere i drygt åtta kr. I procent är det en väldigt stor skillnad. Båda noteringarna är kanske extremer åt varsitt håll, det får

  5. Avverka skogen – och ha den kvar

    Ett skogsbruk närmare naturen, utan hyggen och med möjlighet till ökade intäkter. Eller ett vågspel som leder till låga intäkter och usel tillväxt. Vad är rätt? Skogsvärden tar tempen på det hyggesfria skogsbruket.

  6. Göran Persson spår prisras på skogsfastigheter

    Skogssektorn står inför ett paradigmskifte, menade Göran Persson när han inledningstalade på Skogssällskapets jubileumsexkursion. – Just nu är mjölken i kris. Framöver kan det bli en skogskris också, sa förre statsministern.

  7. Virkeskrönikan: Stark kronkurs på gott och ont

    Stark kronkurs är ofta bra – men för svensk skogsindustri blir det kämpigare. Den har ingen valutafördel på en tuff exportmarknad, där endast Nordafrika och Asien ångat på med ökande importvolymer.

  8. Laser- och skördardata: Revolution i skogen

    Laserdata som kalibrerats med skördardata är en revolutionerande teknik, som på sikt kan spara stora pengar åt dig som är skogsägare.

  9. Peak cotton öppnar för svensk skog

    En miljöförstörande bomullsproduktion som slagit i taket. Rusande olje- och bomullspriser. Det är bakgrunden till det ökande intresset för att omvandla svensk skog till textil. Och den nya marknaden växer snabbt.

  10. Grönt kol sätter värde på groten

    Norrlandsföretaget BioEndev AB rostar flis från grenar och toppar till "grönt kol" – ett lätt och vattenavvisande energisortiment med samma energitäthet som stenkol. Den här produkten kan öppna en lönsam marknad för ”glesbygds-grot” i storstadsregionerna