Ledare i Skogsvärden nr 4, 2023

AI, alltså förmågan hos ett datorprogram att efterlikna mänsklig intelligens, har under senaste året diskuterats mer än någonsin.

Många av oss har det redan i vår vardag utan att tänka så mycket på det – kanske genom en robotgräsklippare eller robotdammsugare. Men under året har också nya fenomen, som chattjänsten ChatGPT, fått mycket uppmärksamhet.

Tanken med AI är att den ska hjälpa oss att lösa problem som vi annars måste ägna väldigt mycket tid och resurser åt. Göra oss effektivare och bättre helt enkelt.

Precis den drivkraften har legat bakom mycket av utvecklingen inom svenskt skogsbruk de senaste hundra åren. Under 1900-talets första årtionden sysselsatte skogsbruket flera hundratusen människor i Sverige. När skogsbruket så började mekaniseras på 1950-talet så inleddes samtidigt arbetet med att öka effektiviteten.

Men under 1990-talet bromsade utvecklingen in och vi behöver idag – 30 år senare – nästan lika många skördar- och skotarförare, plantörer och röjare, som vi behövde då. Är det då AI som ska lösa dessa utmaningar? Som äntligen ska göra oss ännu effektivare, snabbare och bättre i skogen?

På vissa sätt är svaret kanske ja. De förarlösa maskiner som varit på gång i flera årtionden håller nu till exempel på att testas på allvar.

Men jag tror också att AI-utvecklingen i skogen kan leda oss åt precis motsatta hållet – bort från storskalighet och ensidighet. Jag hoppas och tror att AI kan hjälpa oss att bli mer varierade och småskaliga i vår skötsel av de svenska skogarna. Med hjälp av AI kan vi få en detaljerad bild av hur träden växer, om de löper risk för skador och vilken sorts virke man skulle kunna plocka ut från varje enskild trädstam. Det gör att vi i framtiden kanske mer jobbar med skötsel av träd eller trädgrupper än skötsel av stora, homogena bestånd. Och det ligger helt rätt i tiden.

Idag pågår en livlig debatt om skogsbrukets hållbarhet, om skogens kolinbindning och hur olika skogsskötselsystem påverkar skogens kolbalans och
biologiska mångfald. När vi också väger in framtida skaderisker och behovet av att klimatanpassa skogen så är det tydligt att det krävs en mer varierad skogsskötsel i framtiden än vad vi har haft hittills.

Parallellt med det har vi kommit till ett nytt läge på virkesmarknaden, där plötsligt råvaran har blivit en begränsande faktor, särskilt sedan det ryska virket blev bojkottat av hela västvärlden. Det finns helt enkelt inte hur mycket träråvara som helst att köpa, och det gör att skogen som avverkas blir mer och mer värd.

Nya förutsättningar på virkesmarknaden, i kombination med smarta beslutssystem, tror jag kan ge en god lönsamhet i ett mer varierat skogsbruk i framtiden. Och det är en utveckling som ger framtidstro.