Naturen är vår nya religion

Vilken sort är du? Skogsmänniska, slättbygdsmänniska eller havsmänniska? Foto: Mostphotos

Skogsavverkning och hyggen väcker starka känslor. "Naturen är vår motsvarighet till många andra länders religion", säger Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur vid SLU. "När någon angriper och förstör naturen kan det väcka väldigt starka reaktioner".

Patrik Grahn

Patrik Grahn. Foto: Julio Gonzalez

Inom landskapsarkitekturen finns en lång tradition av att försöka förstå vilka miljöer människor föredrar och varför. Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur vid SLU, berättar att vissa preferenser är starka och gemensamma för alla kulturer:

– Utsikt över vatten är en sådan. Men det får inte vara vilket vatten som helst – det ska vara friskt vatten och det ska glittra och glimma. Minsta förorening stör upplevelsen, säger han.

En annan tydlig preferens är att ha skydd i ryggen och utsikt över öppen mark.

– Där människor slår sig ner för kafferast eller väljer att bo vill de gärna ha en skyddad utsiktspunkt. Skydd i ryggen med utsikt över öppen mark är något som de flesta människor uppskattar, oavsett kulturell tillhörighet.

Patrik Grahn refererar bland annat till en teori som utvecklades av den brittiske geografen Jay Appleton på 1970-talet. Appleton menade att djur har en medfödd benägenhet att föredra miljöer där det är mer troligt att framgångsrik överlevnad är möjlig. Appleton tänker sig att detta också gäller människan och hävdade att landskap som har både utsikt och skydd borde vara mer omtyckta och att den plats som blir mest omtyckt i landskapet borde vara den där man kan se utan att bli sedd.

Andra studier visar att människor påverkas mycket av miljön där de bott sina 15 första levnadsår. Det har man sett i studier där människor delats in i olika grupper beroende på var de vuxit upp: skogsmänniskor, havsmänniskor, människor som vuxit upp i sjölandskap och slättbygdsmänniskor.

– Var man kan tänka sig att bo eller köpa fritidshus påverkas av var man vuxit upp. En  slättmänniska” kan till och med vara helt emot en miljö som en ”skogsmänniska” föredrar, säger Patrik Grahn.

Både arv och miljö tycks alltså påverka vilka miljöer vi människor föredrar. Patrik Grahn forskar själv inom området landskapsarkitekturens miljöpsykologi och har under många år studerat naturens potential för rehabilitering. Tillsammans med kollegor har han tagit reda på vilka karaktärer hos parker och grönområden som får människor att vilja besöka dem. De sammanfattas i ett antal upplevelsevärden som i sin tur beskriver ett antal kvaliteter (se faktaruta), och även om upplevelsevärdena utvecklats för parker och tätortsnära naturområden kan de kanske hjälpa oss att förstå varför många människor är kritiska till hyggen.

– Jag undrar om något av upplevelsevärdena går att hitta på hygget. Möjligen kan upplevelsevärde nummer sex – öppenhet och utsikt – delvis uppfyllas på hygget, åtminstone på sikt. För flertalet är det absolut viktigaste upplevelsevärdet ostördhet, och hyggesavfall torde minska detta  upplevelsevärde kraftigt.

– Appletons kriterier om skydd och utsikt kan vara uppfyllda på vissa hyggen, och om hygget avslöjar en fantastisk sjö kan man efter några år, när hyggesavfallet försvunnit, hitta fler upplevelsevärden, säger Patrik Grahn.

Han menar också att upplevelsevärdet ”naturpräglad miljö” har större betydelse för människor som vuxit upp i Sverige än för människor med bakgrund i andra länder.

– Naturen är vår motsvarighet till många andra länders religion. Svenskarna gillar skog, skärgård, bad och en mer vild natur; att bara kunna vara i naturen, otvunget. När någon angriper och förstör naturen genom att exempelvis avverka en skog och det uppstår ett hygge kan det väcka väldigt starka reaktioner.

TEXT: Malin von Essen

Naturrum vi trivs i

Patrik Grahn och hans kollegor har hittat åtta faktorer som lockar de flesta av oss:

  1. Ostördhet. Fritt från buller, endast ljud från naturen. Fritt från skräp, ogräs, graffiti. Välskött.
  2. Artrikedom. Svampar, bär, blommor, fåglar, fjärilar, flera arter av träd med mera.  Upplevelsevärdet stärks där det finns vattendrag, som ökar artrikedomen.
  3. Stort och fritt. Som en park eller skog där man kan röra sig utan att uppfatta slutet på naturen. Upplevelsen stärks av sjöar och hav.
  4. Naturprägel. En känsla av att naturen har utformat miljön på egen hand. Här kan man upptäcka självsådda buskar, örter, träd med mera.
  5. Kulturprägel. Här märks det att människor har lagt ner mycket tid och arbete. Det kan handla om sten- eller trägärdesgårdar, hagmarker, blomsterplanteringar, skulpturer eller annat.
  6. Öppenhet och utsikt. En gräsplan i staden, en hage eller äng på landet. Upplevelsen stärks av sjöar och hav.
  7. Sociala samlingsplatser. Stadsparken i staden med café, utställningar med mera. Grillplatsen i skogen.
  8. Trygga reträttplatser. Här kan barn leka i trygghet, vuxna kan koppla av och vara sig själva. En ombonad eller isolerad plats där man får vara ifred.

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.