Många perspektiv på tjäderhänsyn och artskydds­förordningen på Skogssällskapets exkursion 

Lena Sandell, Skogsstyrelsen i Göteborg, berättar om den yta som avverkats enligt artskyddsförordningen och Skogsstyrelsens instruktion. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Lena Sandell, Skogsstyrelsen i Göteborg, berättar om den yta som avverkades enligt artskyddsförordningen och Skogsstyrelsens instruktion. Foto: Ulrika Lagerlöf

Regnet strilar ner mellan höga trädtoppar. Det är grått och mulet i skogen utanför Lerum, öster om Göteborg. Trots det har närmare 70 personer samlats ute i regnet, för orsaken till samlingen engagerar: Tjädern och artskyddsförordningen. Vilken anpassning i skogsbruket krävs för att ta hänsyn till tjädern? Och vad kostar det för markägaren?

När Skogssällskapet 2014 lämnade in en avverkningsanmälan för fastigheten utanför Lerum begärde Skogsstyrelsen ett samråd.

– Vi såg att ytan låg inom 1000 meter från en tjäderspelplats. Vi såg också att man sedan tidigare avverkat stora områden öster och väster om spelplatsen. Så vi behövde ta reda på vilka åtgärder som krävdes för att säkra tjäderns bevarandestatus, säger Lena Sandell,
skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Göteborg.

Under samrådet föddes idén om att göra avverkningen till ett samverkansprojekt, där naturvårdsorganisationer, Skogsstyrelsen och Skogssällskapet fick möjlighet att utforska artskyddsförordningen kopplat till tjädern genom att planera avverkningen av varsin yta.

Mattias Berglund, skogsskötselchef på Skogssällskapet

Mattias Berglund

– Under samrådet blev det, som det ofta blir, väldigt teoretiskt. I diskussionen föddes idén att göra det här till en demonstrationsyta för att kunna visa varandra vad vi menar, berättar Mattias Berglund, skogsskötselchef på Skogssällskapet.

Onsdagen den 13 september 2017 samlades representanter för de olika medverkande organisationerna, myndigheter, markägare, forskare och andra intresserade för en heldag på plats ute i skogen.

Hasse Österman, Naturskyddsföreningen, berättar att det finns en dokumenterad förekomst av tjäder på Skogssällskapets mark sedan mitten av 1900-talet.

– Jag har följt tjäderleken här i 16 års tid. Det har varit fem-sex tuppar som kommit inflygande söderifrån. Skogen norr om lekplatsen är tjädervänlig och större till ytan. Därför är det högst sannolikt att det även anländer ett antal tuppar norrifrån till lekplatsen. Detta får anses vara en stor tjäderlek i våra trakter. Jag är tacksam för att Skogssällskapet har tagit tag i det här och bjudit in till den här träffen, säger han.  

Naturvårdsorganisationernas yta: luckhuggning och höggallring i kombination

Naturvårdsorganisationernas yta som avverkats med hänsyn till tjädern. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

På naturvårdsorganisationernas yta har en kombination av luckhuggning och höggallring använts. Foto: Ulrika Lagerlöf

Christer Johansson, Sveriges Ornitologiska Förening (SOF). Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Christer Johansson

De tre naturvårds­organisationerna – Naturskyddsföre­ningen, Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) och Jordens vänner – fick planera avverkningen närmast tjäderspelplatsen.

– Vi har använt oss av en kombination av luck­huggning och höggallring som ger en föryngring av både gran och tall. Buskvegetationen är intakt och vi vill maximera förekomsten av blåbärsris, berättar Christer Johansson, SOF.

Före avverkning har cirka 15 naturvärdesträd per hektar – mest grov tall och gran och de lövträd som förekommit – markerats och undantagits från avverkning. Träd över 40 centimeter i diameter avverkades. En basväg höggs fram och mindre luckor har sedan huggits ut längs med vägen.

Karl-Gustaf Lundgren, Jordens Vänner. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Karl-Gustaf Lundgren

– 15 till max 20 procent av volymen har tagits ut, resten är kvar. Det här anser vi är det som är långsiktigt hållbart. Nästa gång vi avverkar, om ungefär 15 år, har vi en hel del fler mogna träd. Vi plockar ut filéerna kan man säga, och får på så vis ut huvudsakligen välbetalt timmer, säger Karl-Gustaf Lundgren, Jordens Vänner/Sverige.

Christer Johansson, SOF, berättar att tjädern är en paraplyart och att minst tjugo andra fågelarter gynnas av flerskiktad skog, på samma sätt som tjädern.

– Klarar vi tjädern så klarar vi väldigt många andra arter också, säger Christer.

Tjädern behöver tall på landskapsnivå

Men det är inte bara tjäderspelplatsen som ska visas hänsyn. Lika viktigt är det att uppfödnings­­platserna är skyddade, så att kycklingarna kan växa till sig. Dessutom är tallbarr en viktig föda för tjädern.

– Här på platsen skulle vi behöva säkerställa att vi får upp tall. Och då skulle jag gärna ha gjort luckorna lite större, för jag är inte säker på om det kommer att komma upp tall här. Sen hur det skulle ha påverkat tjädern vet jag inte, kommenterar Johan Sonesson, Skogforsk.

Samtidigt krävs ett bevarat skogstäcke för att gynna blåbärsriset och de larver som kycklingarna äter.

– Det här är en acceptabel men ingen optimal biotop för kycklingarna. Det är lite för ljust och lite för torrt. De kommer att överleva här, men inte gå upp i vikt, säger Eric Ringaby, viltmästare som har studerat tjäder under flera decennier.

Under dagen poängteras flera gånger att tjädern behöver förvaltas på landskapsnivå. Att på några få hektar tillgodose alla behov hos tjädern i dess olika delar av livscykeln är omöjligt, men med ett varierat skogslandskap kan det finnas vad som behövs på ett större område.

Skogsstyrelsens yta: fröträdsställning med grupper av träd

Skogsstyrelsens yta som avverkats med hänsyn till tjädern, enligt artskyddsförordningen. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Fröträdsställning och grupper av träd lämnades på den yta som avverkades enligt Skogsstyrelsens intruktion och artskyddsförordningen. Foto: Ulrika Lagerlöf

På den yta som avverkades enligt artskydds­förordningen och Skogsstyrelsens instruktion lämnades en fröträdsställning med tall på 150 stammar per hektar. Grupper av träd, kantzoner, kjolgranar (granar med grenar hela vägen ned till marken), all undervegetation och det löv som fanns på platsen skulle sparas.

– Sen gjordes vissa anpassningar till hur verkligheten ser ut. På vissa platser är trädgrupperna större än de 10-15 tallar per grupp som angavs, på andra ställen står de mer glest än vad som först var sagt, säger Lena Sandell, Skogsstyrelsen.

– Det har varit en enorm möjlighet att vi har fått göra de här försöken, för det är alltid svårt att föreställa sig hur det ska bli, fortsätter hon.

När naturvårdsorganisationerna ombeds kommentera avverkningen på platsen menar Christer Johansson att det inte är tillräckligt:

– Det var ju på det här beslutet vi agerade, att vi inte tyckte att det räckte. Vi behöver utvärdera huvudpersonen här – tjädern – inte bara ekonomin.

– Jag efterlyser en skyddszon längs med vägen. Det är mycket bilar och personer med hundar som passerar här och tjädern gillar inte trafik och människor, kommenterar Hasse Österman, Naturskyddsföreningen.

Skogssällskapets yta: fröträdsställning med fuktiga ytor sparade

Skogssällskapets yta som avverkats med hänsyn till tjädern. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Fröträdsställning och fuktiga zoner lämnades på Skogssällskapets yta. Foto: Ulrika Lagerlöf

Den tredje ytan, längst bort från spelplatsen, planerades och avverkades av Skogssällskapet enligt den modell som man hade tänkt använda innan samrådet och artskyddsförordningen trädde in. Ytan ligger utanför det hänsynsområde som enligt artskyddsförordningen krävs, och omfattas därför egentligen inte av några restriktioner.

– Vi har sparat 250 stammar per hektar här. Jag vill betona att vi inte har röjt något överhuvud­taget. Så i kantzonerna fanns det inget mer att lämna. Vi har sparat kjolgranar och snitslat av fuktiga ytor så att ingen påverkan har skett där. Entreprenören har inte heller fått fälla in i de ytorna. De ytorna bör bli bra miljöer för kycklingarna. Vi har skapat död ved genom ringbarkning och högstubbar och vi har tagit hänsyn till kulturlämningar och stigar, berättar Magnus Strandberg, naturvårdsspecialist på Skogssällskapet.

I körspåren är små tallplantor på väg upp, men Magnus Strandberg berättar också att en mindre grävmaskin ska användas för att genomföra en lättare markberedning så att tallen gynnas. När föryngringen är säkrad ska skärmen avvecklas i två steg.

Så vad anser Skogsstyrelsen och naturvårds­organisationerna om Skogssällskapets avverkning?

– Det finns flera av de viktiga funktionerna här. Trädskiktet är bevarat och det är flerskiktat runt fuktiga områden. Men vad händer när man tar ner fröträdsställningen? frågar Lena Sandell, Skogsstyrelsen.

Johnny de Jong från Centrum för Biologisk Mångfald kommenterar:

– Det jag undrar är om det varken blir hackat eller malet? Skogssällskapet och Skogsstyrelsen har ansträngt sig och verkligen försökt göra något bra, men risken finns att det blir en dålig kompromiss mellan tjäder och skogsproduktion, och ingen blir riktigt nöjd?

– Jag önskar ju verkligen att det fungerar. Men vi behöver undersöka det. Hur blir det med blåbärsriset på sikt här till exempel? Här behöver vi följa upp, säger Christer Johansson, SOF.

Emil Bengtsson på Skogsstyrelsen berättar att täckningsgraden av bärris mättes upp innan projektet startade. Så förutsättningar för att mäta och följa upp finns.

Vad kostar det att ha tjäder på sin mark?

En beräkning av vad en tjäderanpassning enligt artskyddförordningen kostar togs fram inför exkursionen. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Enligt de beräkningar som genomförts i analysverktyget Heureka innebar Skogssällskapets och Skogsstyrelsens modeller en sänkning av nuvärdet med cirka 30 procent. Naturvårdsorganisationernas avverkning innebar en sänkning av nuvärdet med cirka 50 procent. Foto: Ulrika Lagerlöf

Mattias Berglund, skogsskötselchef på Skogssällskapet, presenterar en beräkning gjord med hjälp av analysverktyget Heureka. I beräkningen har kostnaderna för planeringen och avverkningen för de tre områdena matats in, och en beräkning av skogens nuvärde tagits fram. Beräkningarna har applicerats på en 103 hektar stor yta runt spelplatsen, en yta som kan antas påverkas av artskyddsförordningens restriktioner i dag och i framtiden.

– Vi inser att man måste vara försiktig med den här typen av siffror, men syftet var att fånga storheten i vilka konsekvenser som artskyddsförordningen kan få för en markägare, säger Mattias Berglund.

I beräkningen har ett traditionellt trakthyggesbruk – certifierat enligt FSC – jämförts med de tre olika avverkningarna på platsen. Analysen visar att det blir en rejäl sänkning av nuvärdet för samtliga metoder, där naturvårds­organisationernas modell innebär en större sänkning än  Skogsstyrelsens och Skogssällskapets.

– Jag tycker att det är fel att ha trakthyggesbruket som en referens som man utgår från. Det är samma som att säga att hela Sverige ska kalhuggas och varje träd vi sparar är en ekonomisk förlust. Det man behöver fråga sig på den aktuella fastigheten är var någonstans på de här staplarna som skogsbruket blir hållbart, och ha det som referenspunkt, kommenterar Jan Hellenberg, Göteborgs Ornitologiska Förening.

– Samtidigt är ju Heureka en ekonomisk beräkningsmodell som utgår från hur markägaren kan bruka skogen för lång tid framåt och få avkastning på den, säger Mattias Berglund.

– Med naturvårdsorganisationernas modell får man igen i andra värden – i kvalitet och biologisk mångfald, och det behöver räknas in på något sätt, kommenterar Karl-Gustaf Lundgren.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Några röster om exkursionen och projektet:

Hasse Österman, Naturskyddsföreningen

Hasse Österman, Naturskyddsföreningen:

– Jag är glad att den här träffen har kommit till stånd, och jag ser framtiden för tjädern med lite ljusare ögon.

Lena Sandell, Skogsstyrelsen

Lena Sandell, Skogsstyrelsen:

– Det är glädjande med dialogen och samverkan som vi har här. Det ger mig förhoppningar om att det vi gör i det lilla kan få en större effekt.

Magnus Strandberg, Skogssällskapet

Magnus Strandberg, Skogssällskapet:

– När den här frågan började trodde jag att det skulle bli ett skyttegravskrig, men det har det inte blivit. Jag har lärt mig hur viktig kommunikationen och dialogen är, med myndigheter och andra parter.

Jan Hellenberg, Göteborgs Ornitologiska Förening

Jan Hellenberg, Göteborgs Ornitologiska Förening:

– Vi har en lång bit kvar, men vi har närmat oss varandra lite i dag tycker jag. Och gemensamt för alla här tror jag är att vi vill ha ett långsiktigt hållbart skogsbruk.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.