Forskarna varnar: Det är allt för lätt att ta till granen

Att odla gran är lätt – men inte alltid rätt. Foto: Shutterstock

Granen spelar en stor och viktig roll i svenskt skogsbruk. Den är lättodlad, producerar virke som efterfrågas av skogsindustrin och är en effektiv sol- och koldioxidfångare som växer snabbt och gör stor nytta för klimatet. Men är det hållbart med så mycket granskog i Sverige?

Det talas om en förgraning av södra Sverige. Mest påtagligt märks det i Götaland och östra Svealand, där allt fler markägare under senare år valt att föryngra med gran, eftersom viltet i många fall gör stora skador på de smakliga tall- och lövungskogarna. Men vilka konsekvenser får detta för markägare, landskapsbild, biologisk mångfald och samhället i stort?

Anders Lindhagen forskar om skog och friluftsliv vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han konstaterar att äldre granskog är lämplig för rekreation, men att de stora arealerna granskog och skogsbrukets allt kortare omloppstider påverkar landskapsbilden negativt.

– Med korta omloppstider blir det en stor andel kalhyggen och många täta ungskogar i landskapet. Samtidigt blir det mindre av den strövvänliga, äldre skogen. Konsekvensen blir att skogen på de bördigaste markerna kan kännas otillgänglig för besökare under så mycket som halva omloppstiden, säger han.

Skapa död ved och spara några gamla granar

Line Djupström. Foto: Skogforsk

Line Djupström. Foto: Skogforsk

Line Djupström, naturvårdsspecialist på Skogforsk, tycker att det är problematiskt för den biologiska mångfalden när gran odlas på fel mark. Det sker då på bekostnad av tall- och lövskogarna som hyser helt andra naturvärden än granskogen.

– I den mörka, fuktiga och skuggiga granskogen saknas förutsättningar för tall- och lövskogens arter som vill ha ljus och värme, säger hon. Och när gran odlas med korta omloppstider hinner inte de naturvärden utvecklas som är knutna till just granskogen, till exempel mossor och lavar. Men med god planering går det att skapa dessa strukturer, menar Line Djupström.

– I granskogen blir det viktigt att skapa död ved och spara trädgrupper eller korridorer vid avverkning så att åtminstone några granar får bli gamla. Och bygg gärna trädgrupperna runt strukturer som redan finns i beståndet, till exempel liggande död ved, säger hon.

Granen gör också stor nytta i blandskogen där den bidrar till variationen av trädslag och livsmiljöer, berättar Line Djupström.

– En naturlig blandskog är rik på livsutrymme för olika arter, både solälskande och sådana som föredrar skugga.

När granskogar breder ut sig i landskapet blir det extra viktigt att försöka upprätthålla de naturvärden som finns i tall- och lövskogar, så att inte granen tar över även där.

– En vanlig naturvårdande skogsskötselåtgärd i tall- och lövbestånd som avsatts till naturvård är att ta bort inväxande granar för att behålla ljuset och värmen som är så viktigt för många arter, inte minst insekter. Naturvårdsbränning gör också stor nytta i sådana bestånd.

Risk för storskaliga katastrofer i skogen

Jonas Bergqvist. Foto: Skogsstyrelsen

Jonas Bergqvist. Foto: Skogsstyrelsen

Jonas Bergqvist, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen, lyfter fram granen som ett fantastiskt trädslag med stark ekonomi. Samtidigt ser han en stor risk när stora arealer planeras med ”fel” trädslag, det vill säga på marker som inte är tillräckligt bördiga.

– Det är väldigt tveksamt om det är hållbart att plantera gran på mellangoda och riktigt magra tallmarker. Där trivs den inte och blir lätt stressad.

Han menar att även om granarna klarar sig ganska bra i ungdomen kan det komma bakslag längre fram, inte minst om klimatet blir varmare och torrare.

– Problemen kan uppstå något eller några decennier in i framtiden och ingen kan ge något exakt svar på om och när. Det finns risk för storskaliga skogsskadekatastrofer där skogen dör och den som är pessimist kan se ännu värre scenarier. Det skulle kunna uppstå ”pesthärdar”, exempelvis storskaliga barkborreangrepp, som också påverkar de granskogar som står på marker som är lämpliga för granen.

– Det kan dessutom komma nya, nu okända skadegörare i framtiden. Även det talar för variation i brukandet. Att bara odla ett enda trädslag är inte hållbart, säger Jonas Bergqvist.

Viktigt med viltbalans

Han anser som många andra att viltbetet i södra Sverige är ett stort hinder för skogsbrukets ståndortsanpassning, det vill säga att odla det trädslag som är lämpligast för marken. Att viltpopulationerna kommer i balans med skogsbrukets förutsättningar är avgörande, menar han.

– Samhället har ett stort ansvar för att utveckla viltförvaltningen så att det blir en bra balans. Men det behövs också attitydförändring i skogsbruket, vilket är ett gemensamt ansvar för Skogsstyrelsen och skogsbruket att jobba med. Det är alltför lätt att ta till granen – det är en kortsiktig, bekväm lösning som har lett till att vi i södra Sverige nästan har tappat kunskapen om hur man odlar tall. Den behöver återtas, säger han.

Men trots mörka moln finns positiva tecken. Tack vare projektet ”Mera tall” som drivs av Skogsstyrelsen och delar av skogsbruket, har andelen tallföryngringar ökat i Kronobergs län under senare år, berättar Jonas Bergqvist.

– Men det är oroväckande att man inte lyckats åtgärda viltpopulationerna. Det kan bli ett kraftigt bakslag om vi lyckas förmå markägare att plantera tall och viltet sedan äter upp ungskogarna.

TEXT: Malin von Essen

Foto: Ulrika Lagerlöf

Mera tall

Projektet Mera tall vill engagera och inspirera fler jägare och skogsägare att samarbeta kring en balans mellan skog och vilt.

  • Skogsstyrelsen anser att andelen tall behöver öka i våra plant- och ungskogar. Bakgrunden är att de rena tallskogarna minskar och att det finns en tydlig tendens att granen tar över i blandskogarna. Skador från betande klövvilt, främst älg och rådjur, är enligt myndigheten det stora problemet för markägaren som försöker satsa på tall. I
  • Mera tall-projektet samarbetar man därför med delar av svensk skogsnäring för att skogsägare ska våga satsa på tall. Att hitta balansen mellan skog och vilt är kärnfrågan. Jägare och skogsägare i ett pilotområde i Kronobergs län har arbetat fram en metod som ökar andelen tall i området. Under 2018 sprids arbetssättet till Södermanlands och Örebro län.
  • Läs mer på www.skogsstyrelsen.se/ meratall Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.