Ny forskning ska visa hur skog på torvmark kan göra bäst klimatnytta

Järvi Järveoja gör mätningar på Stormyran i Trollbergets försöksområde i Västerbotten. Flödena av växthusgaser till och från den skogbeklädda torvmarken mäts genom att registrera förändringar i koncentrationen av gaserna i en mätkammare med en bärbar gasanalysator. Foto: Matthias Peichl

Järvi Järveoja gör mätningar på Stormyran i Trollbergets försöksområde i Västerbotten. Flödena av växthusgaser till och från den skogbeklädda torvmarken mäts genom att registrera förändringar i koncentrationen av gaserna i en mätkammare med en bärbar gasanalysator. Foto: Matthias Peichl

Växande skog binder koldioxid, och produkter från skogen kan ersätta fossila produkter. Men det är inte all skogsmark som är nettoinbindare av växthus­gaser. Järvi Järveoja, forskare vid SLU i Umeå driver ett projekt, finansierat av Skogssällskapet, som handlar om att kartlägga och förstå flöden av växthusgaser som koldioxid och metan från skog på torvmark.

Som skogsägare kan det vara lätt att känna sig förvirrad om man vill sköta sin skog för att göra bästa möjliga insats för klimatet. Det finns forskning som visar att skog på torvmark binder mer växthusgaser än den släpper ut, men det finns också forskning som visar på motsatsen.

− Det är viktigt att förstå att det är stora variationer mellan olika typer av skogar, säger Järvi Järveoja, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå. Det inte går att dra generella slutsatser, särskilt inte för skog på torvmark. Upptag och utsläpp av växthusgaser påverkas av hur näringsrik marken är och hur högt grundvattnet står men också av markvegetation, trädens ålder och dikenas funktion. Dessutom varierar det under dygnet, i olika väderlek och mellan årstider.

Drygt en miljon hektar av Sveriges skogar växer på dikade torvmarker. Nu börjar myndigheter och andra prata om att återställa en del av de här områdena till våtmarker för att minska utsläppen av växthusgaser.

− Hittills finns det bara några få studier från dikade näringsrika torvmarker i södra Sverige som utgör basen för den här uppfattningen. Det här projektet är viktigt för att förstå hur näringsfattiga marker i norra Sverige, som utgör nästan en tredjedel av de skogbevuxna torvmarkerna i hela landet, fungerar med avseende på klimatpåverkan, säger Järvi Järveoja. För en stor del av de här markerna vet man inte om de kommer att binda in eller släppa ut växthusgaser om de återställs till våtmarker.

Tillskapande av våtmarker inte alltid bäst för klimatet

Det finns olika vägar att välja som skogsägare om man äger skog på torvmark och vill att skogen ska bidra till största möjliga klimatnytta. På en mager mark där det mesta av dikesfunktionen är borta och skogstillväxten är låg kan man antingen låta beståndet stå och växa och lämna marken orörd, eller höja grundvattennivån så att en våtmark återskapas. Att återskapa en våtmark kan ha stora positiva effekter för den biologiska mångfalden och för upplevelsevärdena i ett landskap, men på magra marker är det inte självklart vilket alternativ som är bäst för klimatet.

− Det jag vill undersöka är hur det påverkar flödena av växthusgaser att återväta en dikad näringsfattig skogbeklädd torvmark i norra Sverige, jämfört med om man låter marken vara orörd och låter skogen stå kvar och växa, säger Järvi Järveoja.

− På en näringsfattig torvmark, där den dränerande effekten av dikningen dessutom har minskat med åren, växer träden sakta, förklarar Järvi Järveoja. När skogen växer långsamt binder den inte in så mycket koldioxid från atmosfären, samtidigt som mikroorganismernas nedbrytning av växtdelar i marken gör att själva marken avger koldioxid. Men det finns några finska studier som tyder på att det ändå kan bli en nettoinbindning på dessa marker, och att det därför skulle vara onödigt att återställa dem till våtmarker av klimatskäl. Här behöver vi få fram data för norra Sverige.

Syrefattig mark leder till metanutsläpp

Om man istället väljer att återskapa en våtmark genom att höja grundvattennivån så upphör den växande skogens upptag av koldioxid. Samtidigt minskar aktiviteten hos mikroorganismerna i marken, så att avgången av koldioxid från marken minskar. Men det är ändå inte säkert att den skapade våtmarken binder in mer växthusgaser än den släpper ut, för när vattennivån höjs blir marken syrefattig och då skapas metan. Mängden metan som avges från våtmarken är betydligt mindre än mängden koldioxid som avges från den dränerade marken, men eftersom metan är 86 gånger starkare som växthusgas än koldioxid under en 20-årsperiod, innebär det att nettoeffekten ändå kan bli att klimatpåverkan från den här typen av mark ökar om man återskapar en våtmark.

− I mitt projekt har jag mätt flöden av växthusgaser från ett område i Trollberget i Västerbotten under två år. Det är ett näringsfattigt område som dikades för drygt 100 år sedan och där dikena inte har underhållits sedan dess, så skogen är lågproducerande. Det jag kan se hittills är att under dagtid så har det här området ett litet nettoupptag av koldioxid. Med hjälp av kompletterande mätningar kommer jag att kunna modellera en årlig växthusgasbalans för hela skogsekosystemet som kommer att visa om området som helhet avger eller binder in växthusgaser.

Vill ge skogsägare underlag för klimateffektiva beslut

Järvi Järveojas projekt har pågått i två år. Hittills har hon mätt upp hur flödena av växthusgaser ser ut för den dikade skogsmarken. De första resultaten kommer att publiceras under 2021 och kommer att visa om den här typen av dikade, näringsfattiga beskogade torvmarker släpper ut eller tar upp växthusgaser. Under hösten 2020 kommer delar av området att återställas till våtmark och de första resultaten från det återställda området räknar Järvi Järveoja med att kunna publicera under 2023. Sedan vill hon följa området i många år.

− Det kan tyckas vara en lång tid att mäta under två år bara för att få fram ett startvärde, men det är jätteviktigt med långa mätserier i de här sammanhangen eftersom förhållandena ändras hela tiden, säger Järvi Järveoja. Som forskare inom miljöområdet har man aldrig tillräckligt mycket data, aldrig tillräckligt många år, men jag är förväntansfull inför varje mätomgång! Åt vilket håll pekar det nu, kan jag dra några slutsatser av det här? Min förhoppning är att vi ska få resurser till att göra riktigt långa mätserier så att vi kan följa det här under flera decennier.

Tanken är att projektet ska ge skogsägare bättre underlag för att fatta beslut om vad som är det mest klimateffektiva att göra i olika typer av bestånd.

− När vi har fått fram resultat från de här mätningarna kommer vi att ha fler pusselbitar som hjälper oss att förstå hur skog på torvmark i norra Sverige ska skötas för att göra största möjliga klimatnytta. Även om det är många faktorer som påverkar så räknar vi med att kunna få fram underlag som går att använda för att fatta beslut i praktisk skogsskötsel. Den här forskningen är så otroligt intressant, jag är väldigt angelägen om att få fram användbara resultat, avslutar Järvi Järveoja innan hon ger sig ut i skogen för ett möte med den entreprenör som ska återskapa våtmarken på försöksområdet.

Text: Lotta Möller

Järvi Järveoja. Foto: Matthias Peichl

Järvi Järveoja

Järvi Järveoja är landskapsekolog och forskar om flöden av växthusgaser från naturliga och brukade torvmarker. Hon har disputerat och forskat vid universitetet i Tartu, Estland och sedan 2016 är hon verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå. 2018 fick hon ett anslag från Skogssällskapet med inriktning på att undersöka flöden av växthusgaser kopplade till dikade och återställda skogbeklädda torvmarker i norra Sverige.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.