Skogsägarskolan: Så röjer du i din ungskog

Röjning. Foto: Shutterstock

Foto: Shutterstock

Äntligen är bladen borta från träden och du kan syna stammarna ordentligt. Kanske är det hög tid att röja i din ungskog? Skogssällskapets hållbarhetschef Karin Fällman Lillqvist, som har en bakgrund som röjnings­forskare, berättar hur du vet när det är dags, vilka strategier du kan välja och hur du kan anpassa röjningen efter dina skogliga mål.

Vintern står för dörren – varför är det en bra tid att prioritera röjning nu?

Karin Fällman, hållbarhetschef på Skogssällskapet.

Karin Fällman

– Hösten och vintern är en bra tid för att ge sig ut i skogen och se över sina bestånd. När löven är borta är det lättare att urskilja stammarna, och det är enklare rent tekniskt att röja när inte en massa grönska är i vägen. Framkomligheten är bättre, och dessutom kan du lättare hitta barrplantorna när lövträden inte skymmer sikten.

Vad vinner jag på att röja?

– Röjningen är, tillsammans med föryngringen, en av de viktigaste åtgärderna vi gör i skogen. I röjningsstadiet har du chans att forma skogen efter dina mål – hoppar du över röjningen får du den skog du får, utan möjlighet att själv styra över utvecklingen. Därför är det viktigt att fundera över dina mål. Du kanske vill gynna jakten, forma en blandskog eller skapa bästa förutsättningar för den föryngring du har investerat i? När du röjer är det du som sitter i förarsätet. Dessutom tjänar du in röjningen redan i förstagallringen. Tack vare att du rensat bort de träd som du inte vill satsa på är skogen mer lättillgänglig för skogsmaskiner, och träden du sparat har kunnat öka mer i volym tack vare minskad konkurrens.

Hur vet jag när det är dags att röja i min ungskog?

– I normalfallet röjs ungskogen vid 2–4 meters medelhöjd. Men vilken tidpunkt som är optimal beror på hur beståndet ser ut och vilka förutsättningar du har på platsen. Har du ett hårt viltbetestryck? Står träden tätt och konkurrerar med varandra? Den typen av faktorer är avgörande både för valet av tidpunkt och vilken metod du bör använda dig av.

Hur ska jag tänka kring urvalet – vad sparas och vad ryker?

– Markens produktionsförmåga begränsas av tillgången på vatten, ljus och näring. Därför är det viktigt att fördela dessa tillgångar till de stammar du vill satsa på, och röja bort övriga stammar. Om du har lagt pengar på en barrplantering är det ju oftast dessa träd du vill prioritera, och då röjer du bort konkurrerande trädslag som till exempel björk. Tänk då på att inte röja för tidigt, för då växer björkarna ikapp igen och du kan tvingas röja en gång till.

Finns det några risker med att röja?

– När du röjt så har du ju färre stammar kvar, och beståndet blir mer sårbart för till exempel viltbete. För att minska skador på huvudstammarna är det viktigt att spara rönn, asp, sälg och ek (RASE-arterna) som är extra viltbegärliga. Du kan också tänka på att röja lövstammar i midjehöjd, på så sätt producerar de nya skott som viltet kan äta. Det finns även en stor poäng i att spara redan betade träd då forskning visar att viltet ofta kommer tillbaka och betar på samma träd igen – och förhoppningsvis låter de andra vara ifred.

Kan jag fixa röjningen själv?

– Rent tekniskt är det inte särskilt svårt då det inte handlar om att ta ner stora, tunga träd, men det tar mycket tid och kraft. Om du ska göra det själv är hösten och vintern en bra tid eftersom det är lättare att få en överblick och jobba med röjsågen på avlövade bestånd. Ett vanligt problem är dock att man röjer för sent eller alldeles för lite, vilket kan leda till mer kostnader framöver. Att anlita professionell hjälp i tid kan faktiskt vara ekonomiskt lönsamt – då blir det verkligen gjort och du kan vara trygg med att det blir rätt utfört.

Text: Therese Johansson

4 tips: Att tänka på vid röjning

Karin Fällman Lillqvist tipsar:

KOPPLA TILL MÅLEN

Sätt dig ner och fundera på vad du har för långsiktiga mål med din skog och planera röjningen utifrån dessa. Det är vid röjningen du har chans att forma din framtida skog.

VÄNTA UT LÖVEN

Hösten/vintern är en perfekt tid för att röja i skogen. Så länge det inte faller en massa snö är sikten god och det är enklare att urskilja vad som ska stå kvar.

SPARA ”RASE”

Rönn, asp, sälg och ek är extra smaskiga för viltet och viktiga för den biologiska mångfalden. Dessa trädslag bör alltid sparas.

ÖVERVÄG ATT TA HJÄLP

Du kanske önskar att du hann göra all röjning själv, men verkligheten ser ofta annorlunda ut. Det blir dyrare att röja om man väntar för länge. Eftersatta bestånd tar längre tid att röja. Att leja bort arbetet kan vara ekonomiskt lönsamt.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.