Ny tillämpning av artskydds­förordningen

Bild inköpt från Mostphotos, juni 2019.

Enligt den nya tillämpningen ska alla fågelarter skyddas vid avverkning, det gäller även till exempel blåmesen. Foto: Mostphotos

10 februari gick Skogsstyrelsen ut med ett pressmeddelande om att skogsägare kommer att behöva ta betydligt större hänsyn till fridlysta arter, som en följd av vägledande domar med koppling till artskyddsförordningen. Vi har ställt fyra frågor om vad det här egentligen innebär till Skogssällskapets hållbarhetschef Karin Fällman Lillqvist.

Karin Fällman Lillqvist. Foto: Ulrika Lagerlöf

Karin Fällman Lillqvist

I pressmeddelandet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. skriver Skogsstyrelsen att skogsägare kommer att behöva ta betydligt större ansvar än tidigare för att inte störa eller hota fridlysta arter vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder. Till exempel behöver hänsyn tas till samtliga fågelarter. Det är några följder av vägledande domar både nationellt och i EU. Därför anpassar nu Skogsstyrelsen tillsynen efter den pågående rättsutvecklingen.

Här svarar Karin Fällman Lillqvist, Skogssällskapets hållbarhetschef, på fyra frågor om den nya tillämpningen:

1. Varför har Skogsstyrelsen gått ut med det här nu?

Artskyddsförordningen har egentligen tillämpats i svensk lag sedan 2008, men det har rått stora oklarheter kring hur den ska tolkas i praktiken. Under 2020 och 2021 har det kommit ett flertal domar som blivit vägledande. Som myndighet är Skogsstyrelsen skyldiga att tillämpa de lagar och förordningar som gäller, och jag tror att de valt att gå ut nu eftersom de ser att de måste göra en annan tolkning av ramverket utifrån de nya domarna. Inte minst efter den dom som kom från EU-domstolen i mars 2021 som gjorde tydligt att man måste ta hänsyn till alla fåglar vid skogsbruk, inte bara skyddsvärda.

2. Hur påverkar det mig som skogsägare?

– Än är det för tidigt att veta vilka konsekvenser det här kommer att få i praktiken. Men om man hårdrar Skogsstyrelsens tolkning av verksamhetsansvaret så kan det bli så att du som skogsägare, när du ska avverka, har ett så kallat ”kunskapskrav”. Det innebär att du måste kunna visa att du har kunskap om alla arter som finns på den aktuella platsen, kartlägga hur de påverkas av åtgärden och redovisa hur du planerar att skydda de aktuella arterna. Om du sedan får tillstånd att avverka och det visar sig i efterhand att någon art – eller individ av en art – lidit skada på grund av åtgärden kan du ställas till svars för det.

3. Vem är det som bestämmer i den här frågan egentligen?

– Artskyddsförordningen infördes i svensk lag 2008, och i Sverige är det riksdagen som stiftar lagar. Så det här ligger med andra ord hos våra riksdagspolitiker. När det sedan gäller tillämpningen av lagarna så är det länsstyrelserna som har tillsynsansvar för artskyddsförordningen och Skogsstyrelsen som har tillsynsansvar för Skogsvårdslagen.

4. Vad tycker Skogssällskapet om det här?

– Vi tycker att det är viktigt att de här frågorna blir utredda. Även om det just nu kan kännas som att allt är väldigt rörigt, så är det ändå positivt att saker ställs på sin spets. Under fjorton års tid, sedan 2008, har det rått stor oklarhet om hur artskyddsförordningen ska tillämpas. Nu måste verkligen de här frågorna redas ut ordentligt, och politikerna måste ta tag i frågan på allvar.

Text: Ulrika Lagerlöf

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.