Janne och Ann på Snöborg Gård: ”Höj blicken och se möjligheterna”
Janne och Ann Eriksson driver Snöborg Gård i Dala-Järna, en familjegård med en 400-årig historia. Under åren har de utvecklat gården med solceller, vattenkraftverk, kött- och foderproduktion och en storskalig potatisodling. Samtidigt som de lägger ner potatisodlingen satsar de på att skapa lönsamhet på den 250 hektar stora skogsfastigheten.
När Janne Eriksson tog över familjegården Snöborg Gård i Dala-Järna 1989 hade den funnits i släkten i över 400 år. Det har alltid funnits köttproduktion på gården, i varje fall så långt tillbaka som Janne Eriksson kan minnas. Sedan han startade familjeföretaget har både gården och verksamheten växt. Idag driver han den tillsammans med sin fru Ann Eriksson och de har tillsammans köpt ytterligare en gård, två vattenkraftverk, installerat solceller och börjat producera foder till djuren – för att nämna några exempel.
Ni har hittat flera affärsmöjligheter på gården, vad är det som driver er i det arbetet?
– Dels vill vi driva en lönsam verksamhet, dels är det roligt att utveckla den, säger Janne Eriksson.
Ann Eriksson fyller i:
– Vi är entreprenörer i första hand.
De har nyligen tagit beslutet att lägga ner den storskaliga potatisodlingen, med försäljning i butik under ett eget varumärke, för att i stället satsa på kött- och foderproduktion.
– Potatisodlingen innebär väldigt mycket jobb och kräver stort engagemang. Jag har hållit på med det sedan jag var 15 år, och Ann sedan hon flyttade hit på 00-talet. Man kommer till en punkt då man måste fortsätta att utveckla och vara på tå eller inse att det går bakåt. Då är det bättre att manövrera till något annat medan man har möjlighet. Vårt varumärke blir kvar, men inte odlingen. Vi känner oss färdiga med det, säger Janne Eriksson.
Idag har de en besättning på cirka 350 mjölkrastjurar och 50 köttraskalvar per år. Tack vare en ny ladugård, som ska stå klar i juni, kan de dubbla antalet djur på gården. Paret arbetar med cirkulärt lantbruk, ett arbete som 2020 belönades med HKScans Miljöpris.
– Gården är ett eget kretslopp. Vi hämtar mycket av vårt foder till djuren från livsmedelsindustrins avfall. Från djuren får vi kött samt gödsel, som vi kan använda för att berika och gödsla åkrarna, säger Janne Eriksson.
Växtodling, solpaneler och vattenkraft
På området finns åkrar med växtodling, framför allt vallodlingar, samt solpaneler som installerats på två gårdsfastigheter. I ett av bolagen äger Ann och Janne Eriksson dessutom två vattenkraftverk som de köpte 2012.
– Elproduktionen var ett stickspår men har blivit jättebra. Nu är det väldigt lönsamt att producera el, säger Janne och fortsätter:
– Vi fick kännedom om ett äldre vattenkraftverk i älven som vi först ville köpa. Via de kontaktytorna kom vi i stället åt de här två mindre vattenkraftverken som kom loss när Fortum sålde drygt 80 verk 2012. De kom aldrig ut på marknaden på vanligt vis. Det var vi som var på rätt plats vid rätt tillfälle.
Vill satsa mer på att sköta och bruka skogen
Paret äger dessutom drygt 250 hektar skog och vill som nyblivna kunder till Skogssällskapet satsa mer på att sköta och bruka skogen. Janne Eriksson förklarar:
– Skogen har fram till nu mest fungerat som en försäkring, det är en välskött och fin fastighet men vi har inte arbetat särskilt aktivt med den. I och med att vi nu slutar med potatisodlingen är tanken att göra mer i skogen. Vi har nyligen bytt förvaltning till Skogssällskapet och fått en egen kontakt, det känns bra, säger han och fortsätter:
– Jag är förtjust i marknadstänket som finns på Skogssällskapet. Man arbetar för att det ska bli lönsamt för oss som skogsägare och för att vi ska kunna leva på skogen. Vi ser skogen som en säker placering, över tid bör vi kunna få ut något av det.
Janne och Ann Eriksson har även tidigare tagit hjälp med förvaltningen av skogsfastigheten, men då har fokus snarare legat på att hålla en välskött skog än att den ska ge avkastning. I och med bytet till Skogssällskapet hoppas de kunna skifta fokus och kombinera en vacker, välskött skog med lönsamhet.
Vad är viktigt för er när det kommer till skogsskötsel?
– Vi har lämnat ett område intill en sjö där vi vill fokusera på naturvärden och ha en John Bauer-skog. Det behöver inte handla om enorma ytor utan att det man har känns bra. Det är viktigt för oss att kunna kombinera miljöhänsyn med produktion. En vettigt skött skog är vacker och vi menar att man ska kunna få det skött på ett bra sätt med hänsyn till naturvärden och samtidigt få avkastning, säger Janne Eriksson.
Hur ser er relation till skogen ut?
– Jag är i skogen varje dag och plockar mycket svamp och bär, jag har inte köpt en syltburk på 40 år. Det är så otroligt generöst här i Sverige med allemansrätten. Vem som helst kan gå ut i skogen och plocka bär eller nyttja den för rekreation. Och för att det ska fortsätta få vara så behövs aktiva skogsägare, säger Ann Eriksson.
Parets många satsningar och affärsområden har genom åren lett till kanske lika många lärdomar. En av dem är att det är okej att göra fel. Ann och Janne Eriksson berättar:
– Ibland blir det en felinvestering, men man kan alltid lära sig något av det. Och hoppas att de felinvesteringarna inte blir alltför dyra.
– När det handlar om den här typen av investeringar tar det lång tid innan pengarna kommer loss. Det kräver att man är lite ihärdig och uthållig, och kan ha roligt längs vägen.
Oavsett om man äger en skog eller en gård är förmågan att se de möjligheter som finns nyckeln till att genomföra en förändring.
– Det gäller att optimera det man har. Höj blicken och se möjligheter i stället för bekymmer, annars blir det inte mycket gjort. Och tillåt dig själv att vara lite tokig, jag tror inte att vi hade dragit i gång med det som vi har gjort utan att vara lite tokiga, avslutar Janne Eriksson.
Text: Elsa Sjögren
Dela
Våra tjänster
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.