Så påverkar EU-politiken den svenska skogen

Hur påverkar EU-politiken den svenska skogen och ett av unionens mest skogsrika land? Andreas Eriksson, utredare på Skogsstyrelsen, ger oss en uppdaterad lägesrapport inför det stundande EU-valet.

EU har ingen gemensam skogspolitik, men unionen kan lagstifta på en rad områden som kan påverka den svenska skogen och dess ägare.
Under den senaste mandatperioden har en rad lagförslag presenterats – och flera är fortfarande uppe på förhandlingsbordet.

I juni är det val till EU-parlamentet. Vilka förändringar kan vara på gång – och hur kan det påverka skogsägare i Sverige?

– Under den senaste mandatperioden har miljö och klimat varit högt prioriterat för EU-kommissionen, vilket inneburit en rad lagförslag som på olika sätt berör skogen. Flera av förslagen har man ännu inte beslutat om, så snarare än att flera nya förslag presenteras lever dessa pågående förslag vidare för att eventuellt implementeras under kommande mandatperiod. Med tanke på omvärldsläget är det dessutom troligt att andra områden, så som säkerhets- och geopolitiska frågor, hamnar högre upp på agendan framöver.

Berätta om några aktuella lagförslag som berör skogen!

– Ett som är färdigförhandlat är den så kallade avskogningsförordningen som träder i kraft vid årsskiftet. Den syftar till att förhindra global avskogning, där skogsmark omvandlas till jordbruksmark, och skogsförstörelse, exempelvis omvandling av urskog till planterad skog. Virke från skogar som orsakar detta får inte säljas på EU:s inre marknad. Förordningen innebär också ökade krav på spårbarhet från avverkning till slutprodukt.

– Ett annat exempel är ett EU-ramverk för skogsövervakning som kommissionen föreslog i höstas och som förhandlas nu under våren. Det är en förordning där man ställer högre krav på medlemsländerna att redovisa mer information om skogen. Detta för att få in mer detaljerade data på hur skogen utvecklas i EU-länderna – exempelvis för att kunna minska risken för skogsbränder. Sverige har redan mycket offentlig data om skogen, men ett införande skulle ändå kräva ett större och mer detaljerat rapporteringskrav.

Berätta om något annat aktuellt lagförslag som berör skogsägare.

– Som en del i EU:s strategi för biologisk mångfald har man under lång tid förhandlat om en förordning om restaurering av natur. Förslaget röstades efter många turer igenom i Europaparlamentet. Men efter den sista omröstningen i ministerrådet nu i mars drogs lagförslaget tillbaka eftersom det inte fanns tillräckligt stöd från medlemsländerna. Sverige var ett av länderna som hade aviserat att man skulle rösta emot då man menade att förslaget inte tar tillräcklig hänsyn till skogsbrukarnas villkor.

– Lagförslaget handlar bland annat om att länderna i EU ska återställa 20 procent av den landyta och hav som människan har förändrat, och att länderna ska ha ett mer blandat skogsbruk. För skogsägare skulle ett införande kunna innebära att en del produktiv skogsmark behöver tas ur bruk för att skyddas och/eller att man behöver skydda en större del av en viss skogstyp. Men framtiden för lagen är nu osäker och det är svårt att säga hur stora arealer det i så fall skulle handla om.

Hur ser kunskapen om EU:s skogspolitik ut bland svenska skogsägare, skulle du säga?

– Det är svårt att veta säkert, men min bild är att kunskapsläget ser bättre ut än för några år sedan. Det har varit en händelserik mandatperiod för frågor som rör skogen och jag tror att många skogsägare har uppdaterat sig i större utsträckning eftersom frågorna varit mer aktuella.

Kraven tycks kunna bli fler för skogsägare i framtiden, men också möjligheterna?

– Ja. Att skogsägare på nya sätt ska kunna få betalt för skogens ekosystemtjänster är en aktuell fråga och inom EU har man exempelvis enats om ett certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid. Lagstiftningen kommer inte ge en direkt möjlighet till ersättning, men att det finns en struktur för hur man ska räkna lägger ändå en grund för en ny marknad. Att sälja och köpa kolkrediter är en bubblande marknad och det finns redan idag enstaka exempel i Sverige.

Text: Linda Fritiofsson