Tillämpad forskning kan fånga upp aktuella frågor

I mer än 100 år har Skogssällskapet arbetat för att förbättra det svenska skogsbruket. Bland annat genom att varje år dela ut upp till 20 miljoner kronor i anslag till tillämpad skoglig forskning.

Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet, vilken roll spelar Skogssällskapet för forskningen inom skog i Sverige?

– 20 miljoner kronor är inte jättemycket pengar i sammanhanget, men det är anslag som är helt dedikerade till tillämpad skoglig forskning.
De stora forskningsinstituten ger ofta stora summor till långa projekt, men vår nisch är de lite kortare, tydligt avgränsade projekten, där vi kan se en praktisk nytta. Vi kan också vara ganska snabbfotade och fånga upp det som är aktuellt just nu. Till exempel har vi gett mycket pengar till forskning kring granbarkborren de senaste åren. Därför är det viktigt att vi finns.

Vad ser du för utmaningar och behov inom föryngringsforskningen framöver?

– Föryngringen är bland det viktigaste du gör som skogsägare, och det finns historiska exempel där bristande kunskap har fått katastrofala följder. Därför är det jätteviktigt att vi tar reda på mer. Vi vet att vi står inför ett förändrat klimat och frågan är då hur vi behöver anpassa föryngringen. Kanske måste vi tänka lite annorlunda än tidigare. I Sverige är vi världsmästare på plantförädling av tall och gran, men i framtiden är det kanske andra trädslag som behövs, där ser jag en stor utmaning.

Kan du ge exempel på en spännande fråga inom föryngringsforskningen just nu?

– Om vi bestämmer oss för att arbeta med fler trädslag tror jag att det är viktigt att titta på hela kedjan, från förädling och plantodling till slutprodukt. Forskningsprojektet Trees for me, som bland annat har tittat på möjligheterna med björk, är ett bra exempel. För om klimatet kräver att vi går över till mer lövträd då måste vi också fundera på vad de har för användningsområden.