Föryngringskollen – kraftsamling för att få fler plantor att överleva

Oförutsägbart klimat, snytbaggar och betande djur. Hoten mot unga, planterade plantor är många. I jätteprojektet Föryngringskollen undersöks de bakomliggande skälen till att plantorna dör, för att snabbt kunna sätta in åtgärder som kan förbättra situationen.

Att snabbt etablera nya träd efter avverkning är viktigt för skogens tillväxt, ekonomin och klimatet, men det finns många hot som plantorna behöver tackla – särskilt under de första åren efter planteringen.

– Föryngringarna är bland det absolut viktigaste för skogsnäringen. Hur man lyckas där har väldigt stor betydelse för skogens utveckling och tillväxt. Det är där vi lägger grunden till framtidens skog, säger Mattias Berglund som driver projektet Föryngringskollen tillsammans med Jonas Öhlund, båda från branschforskningsinstitutet Skogforsk.

– Föryngring och hot mot plantor är en högaktuell fråga. Trots att det finns mycket forskning inom området, förlorar vi runt 30 procent av de unga plantorna redan under de tre första åren efter plantering. Därför är olika skogsaktörer eniga om att vi måste kraftsamla för att skapa ny kunskap, väcka intresse och förhoppningsvis kunna råda bukt på det här, säger Jonas Öhlund.

Vill förstå varför plantor dör

Föryngringskollen drivs av Skogforsk i samarbete med åtta skogsföretag som tillsammans står för mer än hälften av alla planteringarna i Sverige. Målet är att få stabilare föryngringsresultat med högre överlevnad av planterade plantor genom att studera orsakssambanden mellan de höga plantavgångarna och få en ökad förståelse för vilka faktorer som betyder mest för plantornas förmåga att överleva. I projektet tittar man på praktiskt utförda planteringar över hela landet.

– Vi insåg tidigt att det är stor skillnad på hur det ser ut i kontrollerade försök jämfört med praktiken. I kontrollerade försök väljer man ofta ut bra marker och gör en perfekt markberedning, men sådana förhållanden är det sällan i verkligheten, säger Mattias Berglund.

Slumpvis utvalda planteringar

I projektet väljer forskarna årligen slumpvis ut ett stort antal genomförda planteringar hos skogsföretagen och lägger sedan ut tio provytor i varje plantering som undersöks och följs upp efter första tillväxtsäsongen. En delmängd av provytorna återinventeras också efter tre vegetationsperioder. I varje provyta mäts först en rad olika saker så som markpåverkan och ståndortsfaktorer.

– Att urvalet görs slumpvis är viktigt och gör att vi kan uttala oss om hur plantering generellt utförs i landet. Vi ser också att det är stor variation kring hur man lyckas mellan olika planteringar. Skillnaderna mellan de geografiska regionerna är också intressanta, här finns potential att lära av varandra, säger Jonas Öhlund.

Från fullt vital till död

Under projektets gång samlas mätvärden kopplat till plantorna och dess vitalitet in. Skador och symtom samt vilka skadegörare det rör sig om registreras och plantan bedöms på en skala från fullt vital till död. Hittills har den första av fem fullskaliga inmätningar genomförts i Föryngringskollen där 38 000 plantor mättes efter en tillväxtsäsong. Resultaten visade bland annat att valet av planteringspunkter var viktigt för plantornas initiala överlevnad.

– En vanlig planteringspunkt som används i stor utsträckning idag, särskilt i Norrland och Svealand, är den så kallade omvända torvan. Resultaten visade att plantor planterade i denna punkt dog i större utsträckning än plantor planterade i mineraljordspunkter. Men vi hade en mycket torr försommar ifjol vilket kan ha påverkat resultatet. Därför är det viktigt att invänta fler årsmätningar för att hantera variationerna i vädret, säger Jonas Öhlund. Han påpekar också vikten av att följa tillväxten hos plantorna i de olika planteringspunkterna.

– En god överlevnad är inte värd så mycket om de planterade plantorna växer så dåligt att de i slutändan konkurreras ut eller röjs bort.

Saknade plantor skapar oro

En annan upptäckt är att man under inmätningen hittade få plantor i förhållande till vad som var förväntat.

– När vi sammanställde medelvärden för hur många plantor som beställts och återrapporterats, visade det sig att 30–40 procent av plantorna saknades. Det går bara att spekulera i vad det beror på. En mindre del kan förklaras av plantor som har dött och hunnit försvinna från planteringen till inventeringstillfället. Vi såg också i våra kontrollinventeringar att inventerarna missade en mindre andel plantor vid inventeringen, 3–8 procent. Detta förklarar dock bara en mindre del av de saknade plantorna. Det vi kan säga är att det är allvarligt att så många plantor saknas och att det är något som behöver utredas vidare.

Text: Sara Steinholtz Sparby