Hyggesfritt i kantzonen för bättre lönsamhet

Att lämna kantzoner mot vattendrag vid avverkning är en viktig hänsynsåtgärd. Med hyggesfritt skogsbruk blir lönsamheten avsevärt bättre än om kantzonerna lämnas orörda.

På Skogssällskapets fastighet Floda utanför Göteborg har forskare vid SLU och Skogforsk undersökt hur lönsamheten påverkas av att sköta kantzonen närmast vattendragen på olika sätt. Resultaten visar att det har stor betydelse för lönsamheten om en del av virkesvärdet i kantzonen kan tas tillvara.

– Lönsamheten sjönk med tio procent på fastighetsnivå när kantzonerna lämnades helt orörda. Att bedriva hyggesfritt skogsbruk med återkommande höggallringar i kantzonerna minskade däremot lönsamheten med bara två procent. I bägge fallen utgick beräkningarna från 25 meter breda kantzoner, berättar Johan Sonesson, Skogforsk, en av forskarna i studien.

I ett kommande forskningsprojekt som finansieras av Skogssällskapet kommer Skogforsk att titta vidare på hur olika typer av skogsskötsel påverkar virkesuttag, skogsfastighetens ekonomi och nyttan av själva kantzonen. I första steget inventerar forskarna kantzoner i norra, mellersta och södra Sverige. Nästa steg blir att analysera vilka konsekvenser det blir av att sköta skogen på olika sätt i den strandnära zonen.

– Med hjälp av planeringssystemet Heureka analyserar vi hur ekonomin och nyttan för den biologiska mångfalden påverkas av kalavverkning, olika typer av selektiv avverkning och av att lämna kantzonen helt orörd, säger Johan Sonesson.

– Vi förväntar oss att resultaten ska ge ökad kunskap om nyttan av olika typer av skötta eller oskötta kantzoner och om ekonomiska konsekvenser av olika alternativ. Med utökad kunskap kan skogsägaren eller rådgivaren göra de bästa avvägningarna mellan naturvårdsnytta och ekonomi vid olika typer av vattendrag och bestånd. Resultaten kan också bli vägledande för hur lagar och certifieringsregler utformas.

Ett jämnt och fuktigt klimat i kantzonen närmast vattnet är viktigt för många landväxter och smådjur. Lika viktig är beskuggningen och en fortlöpande tillförsel av löv, småkryp och död ved till vattenlevande organismer. Marken och vattnet påverkas också kemiskt av åtgärderna i skogen, och kantzonen fungerar som ett filter för vatten som rinner ner i vattendragen.

TEXT: Malin von Essen