Trädval i blädning görs på lösa grunder

Tillväxten för de träd som står kvar efter blädning i fullskiktad
granskog påverkas inte av vilka träd som avverkats i den närmaste omgivningen. Det framgår av en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som Skogssällskapet finansierat.

I fullskikt­ade gran­skogar finns träd i alla skikt – från små till stora. Gallringen får då en annan roll än vid trakt­hyggesbruk och trädvalet måste göras enligt delvis andra principer. Studien handlade om hur trädvalet kan göras för att gynna beståndets och de enskilda trädens tillväxt på bästa sätt.

De nya resultaten visar att både beståndets och de enskilda trädens tillväxt påverkas av hur tätt beståndet är inom områden på cirka 1000 kvadratmeter, vilket motsvarar en radie på cirka 19-20 m. I den lilla skalan, inom ytor med radien 5-10 meter, har beståndets täthet däremot nästan ingen betydelse för tillväxten hos enskilda träd.

‒ Det betyder att det inte går att förutsäga hur ett enskilt träds tillväxt kommer att påverkas av hur man gallrar runt omkring, säger Lars Lundqvist, forskare vid SLU och ansvarig för studien.

Han menar att det därmed saknas vetenskapligt stöd för att ge råd till skogsägare om trädval vid blädning i fullskiktad granskog.

‒ Men trots det finns det kurser där intresserade kan utbilda sig till certifierade trädmärkare, för att sedan kunna utföra stämplings­uppdrag hos markägare på konsultbasis, säger han.

Tillräcklig överblick saknas i den fullskiktade skogen

För att kunna ge råd till skogsägare om trädval i blädning måste man kunna hantera den skala som är relevant för trädens vatten- och näringsupptag. Problemet är att den skalan är för stor för att vara överblickbar för oss människor.

‒ De stora träden är cirka 25 meter höga och de påverkar skogen inom nästan lika stor radie. Dessutom gör skiktningen i skogen att man sällan ser mer än 10–15 meter, vilket gör det omöjligt att göra trädval i den skala som har betydelse för tillväxten, säger Lars Lundqvist.

Eftersom det idag saknas metoder för att mäta sig till överblick i fullskiktad granskog är hans råd att istället välja träd utifrån andra kriterier än tillväxten.

‒ Utgå till exempel från trädens kvalitet och möjligheten att undvika skador på omgivande träd vid avverkning.

Lars råd: planera på beståndsnivå i blädningsskogen

Ett annat råd är att utgå från beståndsnivån i planeringen istället för enskilda trädgrupper.

‒ Det spelar ingen roll vad man gör i den lilla skalan. Det viktiga är hur mycket som lämnas kvar på beståndsnivån, eftersom det avgör vilka träd man kommer att kunna jobba med i framtiden. Varje träd man funderar över att ta bort vid gallring är ett framtida slutavverkningsträd och det gäller att inte ta bort för mycket.

I nästa studie vill Lars Lundqvist titta närmare på gallring i enskiktade bestånd för att bättre förstå vad trädens rumsliga fördelning betyder för tillväxten.

‒ Vi vill gallra enskiktade bestånd med målet att skogen ska bli ojämn istället för att – som i vanliga fall – skapa en så jämn skog som möjligt. Vi vill ta reda på hur mycket vi kan vi ”gruppa” ihop träden utan att tappa virkesproduktion?

Om det visar sig att det inte är viktigt för tillväxten att träden står jämnt fördelade över ytan går det att göra mycket mer vid avverkning som är positivt för skogens sociala värden och rennäringen, menar Lars Lundqvist.

‒ Med mer gruppställda träd uppstår luckor som gör det lättare för både människor och renar att ta sig fram även i en ungskog. I bestånd med luckor ges också större möjligheter att bevara markvegetationen under ungskogsfasen, till nytta för renbetet.

TEXT: Malin von Essen