Ny kunskap om föryngring och skötsel vid hyggesfritt skogsbruk

Nu avslutas ett forskningsprojekt vid SLU, som Skogssällskapet har finansierat, som ger ett nytt verktyg för beräkning av självföryngring och underlag för omställning till hyggesfritt skogsbruk.

Hyggesfritt skogsbruk, eller kontinuitetsskogsbruk, lyfts allt oftare fram som ett alternativ till det traditionella trakthyggesbruket. Samtidigt utgår mycket av kunskapen om föryngring och skogsskötsel från de skogar som skapats med trakthyggesbruk – alltså likåldriga skogar med bara ett trädslag.

I det hyggesfria skogsbruket är en fungerande självföryngring central. Lars Drössler, docent i skogsskötsel på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, fick 2014 anslag från Skogssällskapet för att titta närmare på självföryngring i barrskog som avverkats med andra metoder än kalavverkning. Nu avslutas projektet och ett av resultaten är en handbok för inventering av självföryngring i hyggesfritt skogsbruk.

– Den här metoden som jag beskriver i handboken är användbar för både privata och offentliga skogsägare som vill prova att bruka ett särskilt bestånd hyggesfritt, säger Lars Drössler.

Metod för att beräkna självföryngringen

Med hjälp av metoden i handboken beräknas självföryngringen på olika ytor genom kartläggning av föryngringstäthet, trädslagsfördelning och höjdfördelning.

– Det saknas kunskap och forskning om blandbestånd, där till exempel barr- och lövträd i olika åldrar samsas. Med mitt projekt vill jag skapa förståelse för hur man kan sköta mindre vanliga beståndstyper i skogen, säger Lars Drössler.

I projektet har olika långsiktiga fältförsök på SLU studerats, där data från blädningsytor, måldiameterhuggningar och skärmställningar ingår.

– Andra forskare visade att 200 granplantor, med 50-200 cm planthöjd, kan räcka i en fullskiktad blädningsskog. I likåldriga bestånd under skärm behövs ibland 10 000 plantor beroende på hur kort perioden under skärm ska bli. Fallstudierna visar bland annat att måldiameterhuggning kan vara lämpligt om det finns 500 småplantor per hektar. Med måldiameterhuggning menar jag att man avverkar alla träd över en viss diameter vid några tillfällen under en längre period, säger Lars Drössler.

I blädning strävar man efter att hela tiden ha en fullskiktad skog. Med skärmställning menas att man lämnar ett övre skikt av äldre träd vid avverkning – för att till exempel få till en självföryngring genom frön.

I ett flerskiktat försöksbestånd med mogna tallträd och gran i alla höjdskikt, hade markberedning en negativ effekt på skuggtåliga trädslag, som gran, i föryngringen.

Skogsägarens mål för beståndet det viktiga

Som i all skogsskötsel är det skogsägarens mål som styr vilken skötsel som väljs för skogen. Metoden som Lars Drössler presenterar i handboken ger en snabb föryngringsinventering och kan vara användbar för att hitta lämpliga bestånd att pröva olika hyggesfria avverkningsmetoder i.

– Det viktiga är att fundera över beståndets utveckling, vad du vill ha där om 20 eller 50 år och vad som är dina mål som skogsägare. Forskningen levererar inte mål, utan kunskap och metoder, säger Lars Drössler.

Lars Drössler fortsätter att forska inom ämnet. I ett påföljande forskningsprojekt arbetar han med en modell för att uppskatta självföryngringspotentialen i olika bestånd.

Mer om studierna av fältförsök finns att läsa i Short-term development of a multilayered forest stand after target diameter harvest in southern Sweden (dx.doi.org/10.1139/cjfr-2014-0471).

TEXT: Ulrika Lagerlöf