Skottland – ett skogligt mångbruksland

Den statliga skotska skogen förvaltas mot sju olika mål som berör klimatförändringar, tillhandahållande av träråvara, affärsutveckling, samhällsutveckling, tillgänglighet och hälsa, miljökvalitet och biodiversitet. FOTO: Hanna Triumf

Skogssällskapet reste till Skottland för att få inspiration och nya perspektiv på förvaltning och skogsskötsel för olika mål. Vi fick bland annat lära oss mer om styrning mot flera och differentierade mål och hur visualiserade framtidsscenarier kan användas för att skapa förståelse och kunskap.

Sverige och Skottland har skogliga likheter men också skillnader som beror på historia och kultur. För Forestry Commission Scotland (FCS) spelar skogen huvudrollen för såväl samhällsutveckling och affärsutveckling som folkhälsa och klimat.

– Det känns bra att jobba med målstyrt arbete och mot flera mål, för befolkningens bästa. Det gör att jag kan känna mig stolt över mitt arbete, säger John Hair.

John Hair har jobbat för FCS i 35 år och hans känsla är att man äntligen jobbar på rätt sätt. Han berättar att när FCS först startade hade myndigheten en enda uppgift – att återbeskoga landet, anskaffa råvara, timmer och åter råvara. Nu jobbar John och hans kollegor på Forest Enterprise – en underavdelning till FCS som har till uppgift att förvalta den statligt ägda skogsegendomen i Skottland – med att utifrån den skotska skogsstrategin föra tio skogsdistrikt mot samma, väl förankrade och diversifierade mål för statens skogar. Distrikten har dock mycket olika grundförutsättningar och varje distrikt bedömer därför själva hur man på bästa sätt kan prioritera och arbeta med de sju målen för att Skottland som helhet ska förvalta sina skogar så effektivt som möjligt.

Eftersom dagens skotska befolkning inte på samma sätt som förr har skogen i sinnet och själen är deltagandeprocesserna viktiga för att vi alla ska förstå varandra och prata samma språk.

Skogsarealen ökar

Idag är 17 procent av Skottlands yta täckt av skog och jämfört med Sveriges 58 procent kan man tycka att skottarna därmed knappt har någon skog att ströva i och bruka. Men allt är relativt och i Skottland är man nu uppe i skogsarealer man inte omgett sig med på länge. Och man vill öka skogsarealen ytterligare.

John Hair, Forest Enterprise Scotland. FOTO: Hanna Triumf

Skottlands skogar har blivit pånyttfödda genom envisa återbeskogningsinsatser som blev ett måste efter de båda världskrigen då stora mängder skogsråvara användes som framförallt bränsle. Och skog tar som bekant tid på sig att växa till.

En medveten skogsstrategi föddes år 1919, efter första världskriget, då den första skogsvårdslagstiftningen och statliga FCS kom till. FCS fick i uppgift att återbeskoga det degraderade skogslandskapet och säkra tillgången på träråvara för framtiden.

– Många och stora planteringar anlades för att komma tillrätta med virkesbristen, säger John Hair. I en strävan mot större skogsarealer och bättre tillgång till virke har snabbväxande och för landet exotiska trädslag som sitkagran, douglasgran och lärk fyllt en viktig funktion.

I frånvaro av fler världskrig har man nu lyckats förbättra skogstillståndet i landet, särskilt med tanke på att man vid förra sekelskiftet hade så lite som 5 procent skogstäckning. Ambitionen är att öka skogsarealen från nuvarande 17 procent till 25 procent, samt att förändra trädslagssammansättningen.

John säger att man jobbar med att återetablera inhemska arter som scots pine (Pinus sylvestris, samma som vår ”svenska” tall), bok och ek. Idag finns bara fragment kvar av de ursprungliga skogarna som en gång täckte stora delar av Skottland.

Mångbruk förutsätter landskapsplanering

Framåt ser John Hair att arbetet för hans distrikt handlar mycket om att tillgängliggöra skogarna för befolkningen för att förbättra den fysiska och mentala hälsan i landet.

– Klimatförändringar är en annan utmaning, menar han.

Sitkagranen klarar inte torrare klimat och därför har man nästan slutat att plantera den i östra delen av landet. I väst är klimatet mycket mer nederbördsrikt så i trakten runt Stirling, där John arbetar, trivs sitkan. Ytterligare en utmaning är att planera så att man inte avverkar alltför stora arealer på samma gång. Många planteringar genomfördes under samma period och stora skogsområden är därmed likåldriga och börjar nu bli avverkningsmogna.

– Vi kommer att överhålla vissa skogar och avverka andra tidigare så att skogarna blir mer heterogena under nästa omloppstid, säger han.

Avverkningsplaneringen föregås av en övergripande landskapsplanering för att se till att målen för skogbruket uppnås. John har goda erfarenheter av att hålla samråd med skogsintressenterna i distriktet vid landskapsplaneringen.

– Ett landskap är ca 1000 ha och för samma landskap samråder vi med intressenter vart tionde år och då tittar vi på en översiktsplan, säger John.

Han berättar att de som deltar vid samråden ofta kommer med viktig information om skogarna på en detaljnivå som Forest Enterprise själva inte har.

Visualisering gör det lättare att förklara för det skotska skogsbrukets intressenter hur föreslagna skogsbruksåtgärder påverkar skogslandskapet. Bilden visas med tillstånd av Forest Enterprise Skottland.

Planeringsverktyg underlag för samråd

John Hair jobbar med visualiseringar av sina planer med hjälp av planeringsverktyg som ritar upp landskapet i tredimensionella översiktsbilder. Syftet är att visa den tänkta landskapsutvecklingen och bilderna gör det enklare för intressenter som vill tycka till om planeringen av skogen att göra det på rätt grunder.

– Eftersom dagens skotska befolkning inte på samma sätt som förr har skogen i sinnet och själen är deltagandeprocesserna viktiga för att vi alla ska förstå varandra och prata samma språk. När intressenterna sedan kommer med synpunkter på skogsbruket kan de göra det med en god insikt i hur vi har planerat åtgärderna och vad det medför för landskapet i praktiken. Vi får värdefulla planeringsprocesser tack vare visualiseringarna och de diskussioner som uppstår under samråden, säger John.

Något att ta med hem?

Kanske kan vi svenska skogsförvaltare ta med oss något hem från FCS:s sätt att arbeta med inkluderande deltagandeprocesser, styrning mot flera och differentierade mål och visualiserade framtidsscenarier för att skapa förståelse och kunskap bland alla skogens intressenter.

Självklart tar vi också med oss sinnebilden av ett äkta mångbrukslandskap. Stirlings omgivningar är fantastiskt vackra med sitt böljande kulturlandskap, precis på södra kanten av höglandet, där låglandet tar vid. I det kulturrika landskapet varvas öppna betesmarker och jordbruk med skog. Skogar som är av väldigt varierande karaktär. Vackra lövskogar som följer branter och vattendrag och slättland med vidsträckta sitkabestånd… Värt en resa för att låta sig inspireras!

TEXT: Hanna Triumf

Skotsk skogsstrategi; från virkesproduktion till mångbruk

Mycket har hänt med skotsk skogspolitik och synen på skogsbruk mot olika mål sedan FCS:s födelse år 1919. Störst har förändringen varit de senaste tio åren. 2006 antogs en ny skogsstrategi med sju fokusområden som har gjort att fler perspektiv på skogen har tagit plats på agendan och ska leda mot visionen; en stark skogssektor i samklang med miljön och som sysselsätter många människor. Skogsstrategin innebär att skogen ska skötas på ett sådant sätt att den anpassas till och stöder arbetsområden som rör:

  • Klimatförändringar
  • Tillhandahållande av träråvara
  • Affärsutveckling
  • Samhällsutveckling
  • Tillgänglighet och hälsa
  • Miljökvalitet
  • Biodiversitet

Forestry Commission Scotland (FCS)

  • Är både myndighet och markägare.
  • Bildades 1919 för att öka arealen brittisk skogsmark har sedan dess investerat i stora markarealer och mycket jordbruksmark har omvandlats till skogsmark genom plantering av barrträd.
  • FCS är idag Storbritanniens största landägare och den statliga skogsegendomen uppgår i till ca en tredjedel av Skottlands skogar.
  • Uppdraget är brett och består bland annat av att tillvarata nationella naturtillgångar, bedriva ett ekonomiskt hållbart skogsbruk som bidrar till samhällsutveckling och människors välfärd, levererar timmer för marknadsstabilitet och -utveckling samt bidrar till att Skottlands klimatmål uppnås, bevarar biologisk mångfald och till bibehållna ekosystemtjänster.

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.