- Start
- Kunskapsbank
- Avverkning
Avverkning
#Avverkning
Här finns artiklar som handlar om gallring och föryngringsavverkning samlade. Artiklarna tar både upp hyggesfria metoder och slutavverkning enligt trakthyggesbruk, som är den vanligaste formen av avverkning i Sverige i dag.
Flera av artiklarna handlar om hänsyn på hygget och avvägningen mellan ekonomi och biologisk mångfald.
Artiklar & reportage
-
Kvalitet viktigt i Lettlands björkskogar – med kvistfritt fanérvirke som mål
I Sverige är björken vårt tredje vanligaste trädslag. I Lettland är det nummer två, efter tall, med 31 procent av skogsmarksarealen år 2015. Björken växer snabbare i Lettland än vad tillväxtmodellerna visar, och många unga bestånd som planterades i början
-
Artskyddsförordningen i praktiken – tre olika perspektiv på tjäderanpassad avverkning
En avverkning uppdelad i tre områden, med tre olika perspektiv representerade. Alla med hänsyn till tjädern på Skogssällskapets mark utanför Lerum. Ett område planerat av naturvårdsorganisationer, ett av Skogsstyrelsen och ett av Skogssällskapet. Här
-
Ellert Karlsson har levt ett långt liv i skogen
Under de över 50 år som har gått sedan Ellert Karlsson började arbeta i skogen har han hunnit vara med om mycket. Han har upplevt förändringen från manuell huggning till moderna avverkningsmaskiner, från hormoslyrbekämpning till lövinblandning och
-
Tänk på kanteffekten vid avverkning runt nyckelbiotoper
Nyckelbiotoper – små skogsområden med höga naturvärden – kan fungera som livsrum på längre sikt för naturvårdsintressanta svampar som lever av död ved. Men skogsägare behöver i så fall ta hänsyn till de negativa kanteffekter som uppstår vid avverkning i
-
Forskarnas tips för fler och bättre naturhänsyn på hygget
Här är forskarnas tips på fler och bättre naturhänsyn på hygget. Råden bygger på tidigare och på nya rön hämtade från forskningsprogrammet Smart Hänsyn.
-
Nya forskningsrön om nyttan av naturhänsyn på hyggen
Naturhänsyn vid avverkning verkar fungera. Det visar en genomgång av forskning på området. Men det behövs mer naturhänsyn och bättre kunskap om vad enskilda arter behöver för att vara livskraftiga.
-
Krönika av Marit Paulsen: Tiomilaskogen
Att vara en mänska i tiomilaskogen kan både vara gråtigt och glädjande. Å den ena sidan finns känslorna. På den andra staplas alla fakta. Och som en vanlig, levande mänska får man leva med alla motsättningar.
-
Hyggesbruk mest lönsamt
Trakthyggesbruk är mer ekonomiskt lönsamt än hyggesfritt skogsbruk. Det visar en av mycket få studier där man jämfört trakthyggesbruk med fyra hyggesfria metoder.
-
Hur hittar vi balanspunkten mellan ekonomi och biologisk mångfald?
På hygget plockas nästan allt virke ut. I naturskogen ligger den döda veden kvar. Det är en förklaring till att de svenska produktionsskogarna ligger i topp när det gäller ekonomiskt värde, men i botten ifråga om livsrum för bl.a. tjäder och vitryggig
-
Hygge eller inte hygge – Du kan välja båda
Trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk ställs ofta mot varandra. Men det är att tänka och argumentera fel, menar Skogsstyrelsens expert på hyggesfritt skogsbruk, Carl Appelqvist: "Skogsägare kan använda båda metoderna."
Våra tjänster inom Avverkning
Aktuella projekt inom Avverkning
-
Långtidseffekter av naturhänsyn efter avverkning Forskare: Jörgen Sjögren
-
Utveckling av den andra generationens system för automatiserad gallringsuppföljning Forskare: Björn Hannrup
-
Hur kan Blå målklassning integreras i den skogliga planeringen? Forskare: Johanna Lundström