Skogen som arena för integration
Skogen utgör mer än hälften av Sveriges yta. Om man som nysvensk kan ta till sig det som skogen har att erbjuda blir Sverige ett land med fler möjligheter, men i dag dominerar studenter med svensk bakgrund på de skogliga utbildningarna och statistik visar att invandrare i lägre grad vistas i naturen än vad infödda svenskar gör. Hur ska skogen kunna bli en arena för integration?
– På våra skogliga utbildningar i dag är det svenska män från Sveriges inland som dominerar. Vi har nästan ingen med annan etnisk bakgrund på jägmästarutbildningen till exempel, säger Ann Dolling, universitetslektor på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med ansvar för lika villkorsfrågor.
I början av 2017 slutrapporterades ett regeringsuppdrag som handlar om hur de gröna näringarna kan vara en del i att integrera och erbjuda arbete till nyanlända. Ann Dolling var en av dem som arbetade med regeringsuppdraget, som genomfördes av SLU tillsammans med Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen.
– Det finns ett behov av arbetskraft inom de gröna näringarna. Våra slutsatser från regeringsuppdraget visar att det finns goda möjligheter till arbete för nyanlända inom bland annat trädgård, växtodling, natur- och kulturmiljövård, säger Fredrik Gunnarsson, ansvarig för arbetsmarknadspolitisk uppdragsverksamhet på Skogsstyrelsen.
– Vi behöver visa för nyanlända att det är kvalificerade yrken inom dessa områden, så att intresset för de gröna näringarna ökar. Men vi behöver också påverka arbetsgivarna att se nyanlända som en resurs, säger Fredrik Gunnarsson.
För att gruppen nyanlända ska få kunskap om dessa möjligheter behövs information och utbildning. Sveriges lantbruksuniversitet har, som en del av regeringsuppdraget, tagit fram flera introduktionskurser som SFI har börjat använda sig av.
– Målet för våra utbildningar på SLU är att ha lika många kvinnor som män och lika många med annan etnisk bakgrund som i resten av samhället, säger Ann Dolling.
Skogen ofta förknippad med fara
En grundförutsättning för att nysvenskar ska söka sig till skogliga utbildningar är att gruppen har kunskap om möjligheterna med skogen som arbetsplats – och att man vill vistas där.
– Många människor som kommer till vårt land har upplevelser från skogen och naturen som är förknippade med krig, våld eller andra faror. Minor som dödar oskyldiga barn, risk för överfall eller våldtäkt och rädslan för farliga djur, säger Yusra Moshtat.
Yusra Moshtat arbetar som miljöinspektör för Göteborgs stad och driver även företaget Med egna ögon. Hon har länge arbetat med frågor som rör invandrare och nyanländas relation till den svenska naturen.
– Människor med invandrarbakgrund vistas i skog och natur mindre än infödda svenskar. Samtidigt vet vi att det är viktigt för hälsan. Att ta en promenad i skogen läker själen – man mår bra av det. Så det här är viktiga frågor, säger Yusra.
Yusra, som kom till Sverige från Irak för 20 år sedan, tror att den grundläggande sociala tryggheten är viktig för att man ska kunna ta till sig den svenska naturen. Hon berättar att det dröjde tio år innan hon själv ville ta på sig gummistövlar och kliva ut i skog och mark.
– Som nyanländ har man väldigt mycket att tänka på. Man har inget arbete, behärskar inte det svenska språket, man lever i utanförskap och med en längtan efter hemlandet. Att vandra omkring i naturen, fiska eller plocka svamp känns då väldigt avlägset, säger hon.
Språket viktigt för att komma in på arbetsmarknaden
Rana Adamo kommer från Syrien och bor sedan 2014 i Sverige. Hon säger att hon slås av hur viktig naturen är för svenskar – nästan helig. När Rana kom till Sverige hade hon inte någon vana vid att vara ute i skogen, men numera är utevistelsen viktig för välbefinnandet.
– Jag tycker väldigt mycket om den svenska naturen och den rena luften som jag andas här. Den får mig att stressa ner och jag fyller på energin när jag är ute och går.
Rana läste en masterutbildning i Spanien inom skogsbruk och naturresurser innan hon kom till Sverige. Hon säger att hon först trodde att det skulle vara enkelt att få jobb trots de språkliga barriärerna, men att hon snabbt insåg hur viktigt språket är för att komma in på arbetsmarknaden.
– I början när man lär sig svenska pratar man ju ett barnsligt språk som gör att man kan låta dummare än vad man är. Jag skickade massor med ansökningar men fick inte svar från någon förrän jag fick hjälp från Arbetsförmedlingen, berättar Rana.
Sedan 2016 arbetar Rana som planadministratör på Skogssällskapet, med placering i Vänersborg. Rana säger att hon tycker att fler företag borde ge nyanlända en chans.
– Bara för att man inte kan språket perfekt betyder det ju inte att man inte har kompetensen.
TEXT: Ulrika Lagerlöf
Skogen som arena för integration på seminariedag i Stockholm
På FN:s Internationella skogsdag, 21 mars 2017, anordnade Skogssällskapet en seminariedag om skogen som arena för integration. Deltagarna samlades i Stockholm för att ta del av starka vittnesmål om mötet med svensk natur och lyssna till erfarenheter från projekt där naturen använts som bas för integration. De fick också lära sig mer om regeringsuppdraget att främja anställning av nyanlända i de gröna näringarna.
Programpunkter
- Från öknen i Irak till den svenska skogen. En levande berättelse om att fly sitt hemland, komma som nyanländ till Sverige och den personliga resan att ta den svenska naturen till sitt hjärta. Med Yusra Moshtat, miljöinspektör Göteborgs stad och driver företaget "Med andra ögon".
- Skogsvana och allemansrätt på nysvenska. Anders Larsson berättar om Skogssällskapets projekt där asylsökande barnfamiljer och nyanlända ensamkommande ungdomar introducerats i den svenska naturen.
- Skogens möjligheter som arena för integration. Fredrik Gunnarsson, Skogsstyrelsen, och Ann Dolling, Sveriges lantbruksuniversitet presenterar regeringsuppdraget ”Uppdrag att främja anställning av nyanlända i de gröna näringarna”, som slutredovisades i februari 2017.
- Vad kan utredningens förslag innebära för det regionala och lokala integrationsarbetet? Vilken roll kan skogen spela? Lars Göran Brandt, Integrationsdirektör/Nationell samordnare Länsstyrelsen Västerbotten
- Naturguidning på olika språk. Adil Sadiku och Antonios Hanna, naturinformatörer Örebro kommun, berättar om hur möten i skyddad natur kan bygga broar mellan kulturer, erfarenheter och människor.
- Rana Adamo, planadministratör på Skogssällskapet, berättar om sina erfarenheter av att söka jobb i skogssektorn som nyanländ till Sverige.
Dela
Vi bidrar till utveckling
Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.