Etablering och skötsel av hybridasp och poppel

Intresset för de snabbväxande trädslagen hybridasp och poppel ökar starkt i Sverige. Trädslagen klassas som energigrödor på jordbruksmark och för att öka kunskapen om skötsel och tillväxt är etableringsförsök viktiga. På Skogssällskapets egna marker finns flera försök utlagda tillsammans med Skogforsk och Energimyndigheten.

Lars Rytter är forskare i produktion och skötsel av lövträd på Skogforsk. Tillsammans med Lars anordnade Skogssällskapet i september en skogsdag på den egna fastigheten Dimbo i Örebro kommun. Temat för dagen var hög hänsyn i kombination med hög produktion.

– Syftet med den här dagen var att visa på hur man på delar av fastigheten kan maximera produktionen, för att på andra delar kunna öka hänsynen till naturvärden, säger Mattias Berglund, skogsskötsel­chef för Skogssällskapets egna skogar.

Under dagen besöktes olika bestånd med hybridasp och poppel och resultaten från de olika försöken presenterades.

Föryngring och skötsel av hybridasp

– Här är ett bestånd med andra genera­tionens hybridasp. Första genera­tionen plantera­des 1959 och avverkades cirka 1990, berättar Lars Rytter.

Den blåa himlen skymtar ovanför trädkronorna, och ljuset silas ner mellan de raka, höga stammarna. Föryngringen på platsen skedde med rotskott – för när man avverkar hybridasp kan man förvänta sig mellan 50 000 och 100 000 rotskott per hektar. I dag är det stående beståndet knappt 30 år och träden är mellan 27 och 30 meter höga.

Här har Skogforsk undersökt effekterna av olika strategier för gallring. De tre gallringsmodeller som användes var svag gallring, konventionell gallring och stark gallring. Vid konventionell gallring skedde fyra gallringar vid sju, tio, tretton och 17 års ålder. Innan förstagallring fanns 2300 stammar, och efter den fjärde gallringen fanns 490 stammar per hektar kvar. Vid stark gallring skedde två kraftigare gallringar, från 2400 stammar till 990 stammar per hektar och därefter från 990 stammar till 480 stammar per hektar. Vid den svaga gallringen genomfördes endast en gallring – från 2300 till 1500 stammar per hektar.

– Gallring ger en tydlig effekt på diameterutvecklingen för hybridasp, berättar Lars Rytter och visar på diagrammen från försöken.

Högst medeldiameter gav den starka gallringen, strax under kommer den konventionella gallringen och betydligt lägre stamdiameter gav den svaga gallringen, som dock har fler stammar kvar per hektar.

Hybridasp tåligare än poppel

I ett annat försök har olika markbered­nings­metoder testats för att se vilken som ger bäst överlevnad och tillväxt hos en ny generation poppel och hybridasp. Försöken startade 2013 med markberedning, plantering och stängsling.

Tre olika markberedningsmetoder användes: fläckmarkberedning, högläggning och inversmark­beredning, samt en omarkberedd jämförande kontroll.

De fyra olika planttyperna som användes var 20 cm poppelsticklingar, 50 cm poppelsticklingar, rotade poppelsticklingar och rotade hybridaspplantor. Resultatet visade att hybridasp hade högst överlevnad och att högläggning var den bästa markberednings­metoden på den här lokalen. Fläckmarkberedning visade sig vara sämre än omarkberett, förmodligen beroende på att fläckarna tidvis stått under vatten.

– Vi kan konstatera att hybridasp generellt är tåligare än poppel och har en högre överlevnad på olika marker. Poppel trivs bäst på bördigare lokaler, berättar Lars Rytter.

Både poppel och hybridsasp påverkas i tillväxt av pH-nivån i marken, men hybridaspen har visat sig vara mindre känslig än poppel.

Stängsel en förutsätt­ning mot viltbete

Hybridsasp och poppel är attraktiva för vilt, och hägn är därför nästan ett måste vid plantering. På Dimbo hade ett träd blåst ner och lagt sig över stängslet.

– Av spåren att döma hade älg, hjort och rådjur hittat in i hägnet omgående och en älg togs till och med på bar gärning, berättar Tore Rumler, produktionsledare på Skogssällskapet.

Inga plantor dog, men Tore berättar att i princip alla plantor hade blivit betade i någon omfattning innan hägnet kunde åtgärdas.

Så och skörda under samma livstid

Om du stängslar ordentligt finns det goda förutsättningar att du får möjlighet att skörda din hybridsasp eller poppel efter 25–30 år.

– För många skogsägare är det en dröm att kunna plantera, sköta, vårda och skörda, ett och samma skogsbestånd under sin livstid. Då kan hybridasp eller poppel vara bra alternativ, säger Mattias Berglund, skogsskötselchef för Skogssällskapets egna skogar.

Virket från hybridasp och poppel är lätt och relativt mjukt. Det används i dag framförallt till tändstickor och massaved.

TEXT: Lise-Lotte Åberg