Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Ikea och Sandåsa Timber: Certifierat skogsbruk stärker trä som material

    – Engagemanget hos konsumenterna för hållbarhet och hållbart brukande är oerhört starkt. De vill ha någon form av bekräftelse på att de gör rätt. Det säger Ulf Johansson, global skogs- och råvaruchef på Ikea i ett samtal om certifiering av skogsbruk.

  2. Virkeskrönikan: ”Vi går en ljus men osäker tid till mötes”

    Skogssällskapets produktions- och virkeschef Pontus Larsson skriver om det aktuella läget på virkesmarknaden.

  3. Varsamt skogsbruk bidrar till bevarande av regnskog

    I Kilwadistriktet i sydöstra Tanzania bidrar certifiering av skogsbruk till att biologiska värden bevaras samtidigt som lokalsamhällena får möjlighet att utvecklas.

  4. Från skogsbruk till certifierad vara

    Skogen ger oss allt från toalettpapper till trädgårds­möbler. Men varför är vissa trävaror nästan alltid certifierade medan andra – som plankor på brädgården – är jättesvåra att spåra till sitt ursprung? Lena Dahl, verksamhetschef på FSC Sverige,

  5. Nya FSC-standarden ger utökad dialog med rennäringen

    Den nya standarden för FSC-certifierat skogsbruk i Sverige innebär ökade krav på samverkan mellan skogsbruket och renskötseln. För rennäringen handlar samverkan ytterst om att kunna säkerställa renens bete under vintern, då mark- och hänglavar är den

  6. Storumans kommun certifierade sin skog: "Vill bedriva ett hållbart skogsbruk"

    Storumans kommun har certifierat sin skog och ser flera fördelar. Påminnelser om att ha samråd med samebyar och fastighetsägare, tydliga målsättningar och en proaktivitet i skogsbruket är några exempel.

  7. Snabb guide: Certifieringar och märkningar

    Vilka märkningar som rör skog och skogsbruk finns det och vad skiljer dem åt? Här ger vi en snabb guide till några av de vanligaste märkningarna.

  8. "Man måste förstå hur certifieringen är uppbyggd"

    Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet, kommenterar Dagens Nyheters granskning av FSC-certifieringen.

  9. Virkeskrönika: Pandemi som blev till sågverks­eufori

    Skogssällskapets produktions- och virkeschef Pontus Larsson skriver om det aktuella läget på virkesmarknaden.

  10. Virkeskrönikan: Det lackar mot bingo(h)jul

    Skogssällskapets produktions- och virkeschef Pontus Larsson skriver om det aktuella läget på virkesmarknaden.