Hoppa till innehåll Hoppa till undermeny Hoppa till undermeny
Meny

Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Ny forskning bekräftar: Dags att säga adjö till kvadrat­förbandet

    Spelar det någon roll för volymproduktion eller virkeskvalitet hur plantorna ställs i relation till varandra? Svaret är nej! Av flera skäl kan det tvärtom finnas fördelar att lämna det traditionella ”kvadratförbandet”. Det har doktoranden Mostarin Ara vid

  2. Schackrute­huggning ger vidgade vyer i Umeå

    Går det att kombinera hyggesfri skogsskötsel med traditionella avverkningsmetoder? För att få svar på den frågan genomför Umeå kommun tillsammans med Skogssällskapet och SLU ett skogligt demonstrationsförsök i form av en schackrute­mönstrad avverkning i

  3. Stor potential i bokskogen med aktiv skötsel

    På Hallandsåsens sydsluttning är Skogssällskapet i full gång med gallring på sin bokskogsdominerade fastighet Solberget. "Målet är att gynna tillväxt och naturlig föryngring på lång sikt", säger skogs­förvaltaren Johan Nilsson.

  4. Mekaniska snytbaggeskydd fungerar visar ny forskning

    De insekticider som tidigare användes för att motverka snytbaggeangrepp är på väg att fasas ut och ersätts av mekaniska snytbaggeskydd. Men hur väl fungerar dessa egentligen? Ett nytt forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU, finansierat av Skogssällskapet

  5. Hos skogsägaren Fredrik Solgesjö ska bärriset ge ett rikt djurliv

    Rätt träd på rätt plats, tall och bärris i symbios och ett foderskapande tänk i alla led. Skogsägaren Fredrik Solgesjös främsta prioritet är att skapa en harmoni mellan viltbruk och skogsbruk på sin fastighet i S:t Annas skärgård.

  6. Att gynna bärriset ger goda synergieffekter

    3 frågor till Johan Asp, regionchef och skogsförvaltare på Skogssällskapet, om hur man boostar bärriset på fastigheten.

  7. ” Vildsvin har fått ett oförtjänt dåligt rykte”

    Vildsvin och gås är viltarter som ökar i Sverige och som kan ge stora volymer kött. Ändå är det skralt i matbutikernas hyllor – och efterfrågan är låg. Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, tror att köttets väg till marknaden

  8. Skogsägarskolan: Röj dina rågångar – så gör du!

    Undvik konflikter med grannen och underlätta framtida av­verkningar – det finns många skäl till att röja och se över sina rågångar regelbundet. Men hur gör man? Johan J Möller, skogsägare och orienterare, guidar dig längs vägen.

  9. Ökade barkborre­angrepp i Dalarna – håll koll och agera i tid

    Granbarr som färgas roströda och brunt borrmjöl nere vid granens rötter – det kan vara tecken på att trädet är angripet av granbarkborren. Angreppen blir allt mer omfattande i Dalarna, och Skogssällskapet vill nu uppmana alla skogsägare att hålla koll på

  10. Kritiskt att täcka hela stubbytan vid rotröte­behandling

    Rätt utförd skyddar stubbehandling mot rotröta i det framtida beståndet, men ofta är behandlingen bristfällig. Det visar ett forskningsprojekt som Skogssällskapet finansierat vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Nu behövs utbildning och insatser för

Gå djupare

Våra tjänster inom Skogsskötsel

Aktuella projekt inom Skogsskötsel

Våra egna fastigheter där vi arbetar mycket med Skogsskötsel