Kullaskogen – där produktionsskogsbruk och rekreation samsas

Till Kullaskogens strövområde i norra Skåne kommer varje år 10 000-tals människor. Mats Johansson, skogsarbetare på Skogs­sällskapet, berättar att en central del i skötseln av strövområdet handlar om att skapa sikt och framkomlighet.

Mats Johansson, skogsarbetare på Skogssällskapet. Foto: Lise-Lotte Åberg

Mats Johansson

– Vi röjer ett par gånger per år i strövområdet, framförallt för att få bort gräset så att promenadslingorna blir tillgängliga. När det blir vindfällen ser vi till att snabbt ta hand om dem. Vi röjer också regelbundet runt de gamla kulturobjekten.

I Kullaskogen finns två populära turistmål med lång historia: Sporrakulla Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som är en gammal snapphanegård med tidstypiskt kulturlandskap runt gården, och Rodatorpet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. – ett soldattorp som i juli 2018 firar 200 år.

– Sporrakulla gård är kärnan i besöksverksamheten på Kullaskogen. Det är ett viktigt besöksmål i Östra Göinge kommun, berättar Mats Johansson.

Strövområde med Sporrakulla som nav

Kullaskogen, med sina 1200 hektar, har ägts av Skogssällskapet sedan 1980-talet. Men det var i mitten av 1990-talet som Skogssällskapet bestämde sig för att anlägga ett strövområde på Kullaskogen, för att få ut besökarna i de vackra skogarna. Runt sevärdheterna varvas gamla ädellövskogar med hagmarker och på fastigheten finns i dag tre naturreservat.

Gamla igenväxta stigar och vägar röjdes fram, man anlade promenad­slingor, hägnade in betesmark och ordnade med informationstavlor, bord och bänkar. I dag är det över 10 000 besökare som varje år kommer till Kullaskogen, oftast för att besöka Sporrakulla gård. En gång om året arrangerar Skogssällskapet tillsammans med Östra Göinge kommun Kullaskogs­dagen då alla fjärdeklassare i kommunen bjuds in till en dag full av aktiviteter i skogen. Genom Kullaskogen löper också Skåneleden.

– Eftersom Sporrakulla gård är navet i besöksverksamheten valde vi att låta alla promenadslingor mötas där, berättar Mats.

Det är vid Sporrakulla som parkeringen finns, och därifrån kan man till fots ta sig runt på fastigheten. Under sommaren ansvarar hembygds­föreningen för att öppna vägbommarna så att besökare även kan köra till Rodatorpet med bil.

Samråd och ideellt engagemang viktigt

Mats berättar att det ideella arbetet som utförs av hembygdsföreningarna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en viktig del i att göra Kullaskogen till ett populärt turistmål. Från juni till augusti anordnar hembygds­föreningen gratis guidningar på både Sporrakulla och Rodatorpet varje söndag. Samarbetet med hembygdsföreningarna och andra ideella aktörer är en viktig del i att hålla Kullaskogen öppen och tillgänglig.

– Vi anordnar samråd två gånger per år när alla intressenter i Kullaskogen bjuds in.

Förutom hembygdsföreningarna finns aktiva hundklubbar, jaktlag, fiskevårdsförening och orienteringsklubb. Mats säger att samråden är ett bra sätt att undvika irritation och konflikter.

– Då slipper man ”surdegar”, när irritation uppstår för att man inte får möjlighet att träffas och diskutera frågor.

Trots den stora mängden människor som besöker fastigheten säger Mats att nedskräpning är ett ganska litet problem i Kullaskogen.

– Det förekommer viss nedskräpning, och längs en väg som saknar vägbommar har vi en del problem med dumpningar, där människor åker in och slänger skräp och lämnar gamla bilar. Men det är ändå ganska lite – jämfört med många andra områden, säger Mats.

Produktion med hänsyn till rekreation

Johan Nilsson, skogsförvaltare i Hässleholm. Foto: Ulrika Lagerlöf

Johan Nilsson

I Kullaskogen varvas gamla ädellövskogar, hagmarker och kulturhistoriska lämningar med grandominerad produktionsskog. För Johan Nilsson, som är skogsförvaltare på Skogssällskapet, är det en spännande utmaning att planera den framtida skötseln på fastigheten.

– I dag har vi på Kullaskogen stora ytor jämnårig granskog som kommer att vara avverkningsmogen samtidigt. Det är en utmaning att planera hur föryngringen ska gå till så att vi också tar hänsyn till skogens rekreationsvärden, berättar Johan.

För att sprida ut avverkningarna i tid kan de bestånd som utvecklas sämst – där förräntningen på skogen är som lägst – avverkas först. Johan berättar att man också ser över vilka trädslag som ska planteras, och att man till exempel har valt att plantera björk i anslutning till strövområdet – något som blivit mycket uppskattat.

– Vi har många olika intressen som ska samsas på fastigheten – jakt, friluftsliv, kulturarv, naturvård, produktion och täktverksamhet. För Skogssällskapet som ägare till fastigheten är produktionen och ekonomin viktiga. Men vi vill också visa att det går att kombinera produktionsskogsbruk med andra värden – genom att samverka och samråda med de föreningar som är aktiva i Kullaskogen, säger Johan.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Skyltar för Kullaskogens strövområde. Foto: Lise-Lotte Åberg

Foto: Lise-Lotte Åberg

Mats Johanssons tips för dig som har besökare på din skogsfastighet:

  • Håll stigar öppna genom att röja bort gräs, så att det är lätt att ta sig fram till fots.
  • Om du har många besökare – försök att kanalisera dem dit du vill genom att till exempel anlägga en enkel parkeringsplats.
  • Bjud in till samråd om du har föreningar som använder skogen. Det behöver inte vara så ofta, huvudsaken är att de som använder fastigheten får möjlighet att någon gång ibland mötas, diskutera och framföra synpunkter.
  • Sätt upp enkla skyltar om du har kulturminnen på fastigheten. Vad det är, vilka som har bott där, det är information som besökare gläds åt.
  • Placera ut bänkar och bord på en naturskön plats.
  • Grillplatser är uppskattade, men här behöver givetvis brandrisken vägas in i bedömningen.

Våra tjänster

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.